Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Väderleksmärken
Om Anders braskar, så slaskar jul - om det var frost på Andersdagen skulle det bli milt till jul. Om stubben bär hatt Andersmässenatt, då skulle vintern vara till vårfrudagen. Julasummer och påskavinter - om det var gott väder till jul skulle det bli kallt till påsk.
Annandag jul m.m.
Annandag jul började de att ränna omkr som 'julbocker' el. 'julgôbber'. Då klädde de ut sig i trasor. Jäntorna klädde sig i karlkläder å pojkarna i fruntimmerskläder. De sprang omkr å blev fägnade i så många stugor de hann med på morgonen el. kvällen. 'Ljusa stjärnan' gick de med under julen, men det har inte varit i mitt minne. De 'tog upp offer allt för den ljusa stjärnan'. Julkalasen varade i 20 dagar eller till tjugonndag Knut. Den dagen skulle en 'danse jula ut'. Då hade de kalas å dans bort i stugorna. De bjöd grannarna till sig eller också gjor- de de en gemensam 'bal'. Märkesdagar under julen. Om det är oväder trettondagjul så blir det tretton snöyror
Julafton
Vi barn fick till jul ett särskilt julbord med julhögar av alla sorters bröd, som bakades till jul, Underst var en grov kaka, så vörtlimpa o surlimpa o av alla kaksorter, o ett ljus var fick vi. När de kom hem från julottan, skulle de alltid in med samma o ha en sup, en smörgås o ett glas hembryggd dricka.
Julafton
Julkrona gjorde mor själv till varje jul av halmpipor, som klipptes i lagom längder och genom- drogos med en enda lång tråd. Bonader och handklän, de förra av papper med målade bilder, de senare av väv, skulle upp på väg- garna till varje jul. Vi ha här i vårt hem ännu för- varade både bonader och handklän. En lampa skulle brinna hela julnatten.
Jul.
Mor bakade stompar till julen. Hon kallade det brödet för 'julstompar'. Det skulle ligga på julbordet undan julen - i julhôgen. Man fick inte bi- ta i julstompane förr än på vafferdagen. Då kokades de upp i öl och man fick ett riktigt ka- las av dem. Om de voro möglade så kunde hon inte förmå sig att skrapa bort möglet utan det fick följa med i ölet.
Odens jakt
"Joajakta" det var en som sköt jula dag, och sen har han aldrig haft någon ro.
Tjugondedag Knut
Tjugondag Knut skulle de köra ut julen. Då ställde de gärna till ett litet kalas.
Något nytt till jul nödvändigt
Det var farligt illa om en inte fick någon ny klädespersedel till jul. Då sa de att en skulle sitta på ommen.
Djurens julmat
Vid jul skulle kräkena ha av all mat som de gjort i ordning till jul- kvällen. Det var i Krokstad.
I fjol vid jul då grisa mi ko, då kalva mi so ...
I fjol vid jul då grisa mi ko, då kalva mi so ...
Jul
Min farfar berättade, att de brukade göra julboc- kar till jul. Man klädde ett bockskinn över halm, som var formad till en bock och satte horn i skallen på honom. Så sattes den bocken i en låda, så offrade man slantar till den medan jul. 'Julhalm' ströddes på golvet till jul. Den kas- tades bort, när den sopats ut. De lekte och dansade i halmen.
väderleksmärken.
Om advent var torr å kall, så blev det följande året ett torkår, men om advent var våt skulle det bli ett rikt och gott fo- derår. Om det snöade på trettondagen skulle det bli tretton snöyror och snöade det i tju- gondagshelgen blev det tjugor snöyror eller lång vår. "Om Anders var kall skulle det bli slask till julen." "Om Anders braska ble jula slas- ki."
Jul
De skulle ej gå bort på juldagen, när de kom från kyrkan. Det var en tjugondag Knut för tre år sedan som det kom en varelse in här med en kvast och började sopa. "Sop ut ***jula, sop ut ***jula!" sa' hon. Jag bör- jade skratta, hon ut o jag efter, men jag fick ej fatt på henne. Det var troligen en utklädd flicka. Jag hörde ej från gam- / malt att de sopade ut julen så där, men det kan ju hända.