Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påskhäxeri
Påsk betyder häxeri och i handen håller vi
Jakt.
Jag mins inte om det var en påsk- eller långfre- dagsmorgon. I alla fall så var det ett par gubbar, som var ute på jakt. De sköt på en orre, men skotten bet inte på orren. Nordmark hade en dubbelbössa. "Nu skjuter vi alla skotten på en gång," sade den andra gub- ben. Men den orren spelade lika gott ändå. "Aldrig i vâla," sa Niklas, "vi skjuter på bare skam. Å dä ä inte orre vi skjuter på." Därmed fick orren vara ifred.
Påsk
Dymmelveckans dagar: Köle månda, aske tisda, dymmel onsda, - , - , piske lörda! De piskade varandra lördagens mor- gon, inte på långfredan. De skulle inte gå och äta långfredagen - då skulle de slå tårna av sej "mä summern va´". De fick inte äta mjölk- mat långfredan - det var inte bra. De eldade alltid påskeld. Samma om Kristi Himmelfärds afta, om det var oväder om påsk. En del åt ägg påskafta, men de meste åt dem påskda- gen om morron.
Gamla märkesdagar.
Om det regnar på sjusovare (27 juli), blir det regn i sju veckor. Om det regnar på Gallus (16 okt) kan man så på både klippor och hallar nästa år. Om Anders braskar, så slaskar julen. Så många solskensdagar det är i advent, så många yrdagar blir det i februari. Så mycket rim det är före jul, så mycket regn blir det före midsommar nästa år. Jula sommar är påska vinter. När det gamla, och nya året inte frysa ihop, blir det ingen vinter.
Påsk
Till påsk gjorde man alltid ett stort bak. Man var noga med att ha gjort rent och skjutet spjället, innan solen gladdes, gick ned. Eljes kom påskkäringarna ner genom skors- tenen.* Påskdagens morgon hade man sett på ett ställe, att påskkäringarna varit nere och dansat i den öppna spisen. De kom och bad om ägg förr om påskafton. Det var bå- de barn och gamla människor. De äldre skulle bjudas på bränn- vin. * det var om påskafton.
Påsk
Blå måndag, vite tisdag, -, -, -, påskafton. De var försiktiga att stänga spjäll och dörrar om kvällarna, när det var nermörkt. Kors på dörrarna hörde jag talas om att det fanns de som ritade. Man skulle hugga ved före dömle onsdag, för den blev så seg, när dömlingen hade varit i håll mä'n. Långfredagen brukade de piska dom; den som först var uppe piskade de andre, som låg i sina bäddar. Påskeldar hade de. De eldade bara om påsk. Det var för att driva å' påskakäringarna, och så sköt de.
Vårhalvåret
En skulle ha helgdagsfritt med "palmer", nôr en skulle fira palmsöndag. I veckan före palm- söndag tog man in sälgkvistar eller vide och satte i en vas på bordet. Benämning på dessa kvistar (palmer). På bättre ställen tog di in björkris, så att det skulle slå ut och bli grönt till påsk. Men jag minns inte att det var så vanligt i bond- stugorna. Men di simplare tog efter de bättre. Så nog förekom det i min ungdom. Di kalla det för påskris.
Landsmålsarkivets ###frågelista 10 /b/
a. Minns i min barndom, att mor bröt kvistar av sälg och tog in till palmsöndagen. Dessa kvistar sattes i vatten. De kal- lades för palmer, för att en skulle göra fint med dem till palmsöndagen. b. I min barndom minns jag inte att någon tog in och satte björkris i vatten före påsk, för att det skulle bli grönt. Detta har allt folk börjat med nu på 1900-talet. Det är inte så allmänt nu heller i den socken jag är hem- ma. I bruksarbetarhemmen brukar de nog så, men ute i socknen är det inte så mycket begagnat.
Julafton
Julgran hade man redan i julfirandet, innan jag föddes, har far och mor berättat. Nu ha vi karameller, glitter m.m. i julgranen, men när jag var barn hade vi hemgjorda sockerkringlor, vetebröd och hemgjorda karameller, som hängdes i granen. Sockerkringlorna och vetebrö- det fingo hänga så länge i granen, så de blevo stenhårda, ty julgranen skulle då vara inne till påsk. Då var granen så torr så den var röd som en räv. "Godsakerna" åts gärna av barnen, hur torra och hårda de än voro. Det var inte ofta det bjöds på vetebröd.
Häxor.
Det fanns käringar, som var insvurna med den onde. De flög till Blåkulla bortåt Göteborg om påsk. De dansade och åt där, och de fick lära sej mycket ont av den stygge. Det var på Har- holmen ute vid strömmen, där var en gumma, som hade två ha- rar, en mjölkhare och en brödhare. Folk såg dessa hararna of- ta. De sa till gumman, att om hon inte gör sej av med hararna, så - De sköt hararna, och sen såg de aldrig till gumman mer. Hon hade bott ensam i en stuga.
Tabu
Om en klippte naglar på en fredag, så fick en tandvärk. Om en slängde bort naglarna så blev det olycka för en. De skulle kastas i värmen eller skulle en sopa ihop dem å ha dem i trollpåsen. Håret klipptes till jul och midsommar och möjligen till påsk. Då klipptes det jämt i nacken. En del av det håret togs tillvara för att ha i trollpåsen å det andra kastades i elden. Inget hår fick kastas ut. Om fåglarna fick fatt på det å byggde bo av det, så blev en flintskallig.
påsk.
När det var påsk skulle de hugga in stål i trösklarna, såsom knivar, liar och andra vassa ting, som innehöll något stål. Och så låg somliga på vakt för att skjuta påskkä- ringarna. Man sköt mycket i forna dagar om påsk- kvällen. Både unga och gamla voro med. Nå- got skott kände man sig alltid manad att skjuta vid varje stuga. Men många hade för sed att skjuta lösa skott, emedan de el- jest fruktade att träffa någon påskkärring med skottet.
Påsk med fastlagen
Namn på de särskilda dagarna under dymmeln ("dim- meln"): 'Kôrvmånda', fläsktisda, dimmelonsda, skär- torsda, långfräda, påsklörda el. 'påskaftan'. Påsken: Påskdan, ânda påsk, trejda påsk. På måndagen skulle man äta korv till middagen å på tisdag fläsk. Måns Gustavsson på Månsetomta var förskräckligt noga med att hålla gamla bruk i psåkveckan. Intet arbete fick uträttas i det hemmet från kl. 12 på 'dimmelonsdan' till kl. 6 på tredjedag påsk. Den seden höll de på med i min barndom. Först på 'dimmelonsdan' gick gubben å gjorde tjärkors på alla dörrar. Det skulle göras så noga, för att inte påskkäringarna skulle orka göra något ont med kreaturen under påsk. Medan han höll på med detta, så var sönerna till skogen efter gran- ris, som de hackade till smått. Så 'barade' de inne / i stallet å utanför å på samma sätt i lagården och utanför dörrarna. Inne på stuggolvet 'barades' det och utanför trappen. På onsdagen skulle det vara så farligt att hugga. De kaserna som blev från onsdagen och fram till tred- jedag påsk skulle vara så farliga för kreaturen, för om kreaturen kom å trampade på dem, så blev de hal- ta. På långfredags morgon skulle det vara 'långfrädas- ris' till minne av Jesu pina å död. Det var bara ett skämt med barnen i min ungdom. Husmor i huset skulle gå upp före kl. 6 på långfrä- dagsmorgon å väga alla hönsen. Det var för att inte nå- got farligt djur skulle ta dem å för att hon skulle få den bästa nyttan av dem. Påsklördagen så skulle det skjutas. Var å en som hade ett 'môskedônner' laddade det å sköt löst - utan förladd- ning. Man laddade så kraftiga skott som man vågade. Brukade inte börja skjuta förrän fram på aftonen. På kvällen så sprang de med påskbrev. 'Trôllgôbber' / å 'påskkäringer' ritades på breven. En del klädde ut sig till fula gubbar å käringar när de skulle springa med de breven. Påskkäringarna var i tornet å skrapade av klockorna. De skulle ha det i 'påsksmörjan'. På påsklördagskvällen sade far: 'Te môran ska vi gå te Klätten å se på sola'. De trodde att solen dansade på påskmorgonen. Hon skulle göra det för att Jesus hade upp- stått då. På påskdagsmorgon kom påskkäringarna tillbaka å då skul- le de alltid till kyrkan. Där satt de baklänges i bänkar- na. Men det var bara de som kunde se mer än andra som såg dem. De red till Blåkulla på en sopkvast. Jag har bara hört talas om en enda här i socknen, som de bestämt trodde på vara påskkäring, å det var Månsemaja i Månsetomta. Det var en präst som sett henne sitta bak- länges i kyrkan en påskmorgon. Påskkvällen tändes eldar på höga berg. All ungdom i trak- ten samlades till de eldarna. Den största elden brukade va- ra på Olebyberget. Det skulle vara en gammal plats / som de hållt till å eldat. Där samlades också det mesta folket. Där tände man eld på en stor rishög å så lade man halm på för att lågan skulle stiga högt. Tjär- tunnor brändes också. Karlarna hade bössor med sig å sköt. Så hade de brännvin med å söp. Sprang genom röken. Det var så roligt. Kommer inte ihåg att man eldat någon annan kväll under året - för nöjes skull. På våren kunde de ju tända eldar ute på åkrarna å bränna upp buskar å skräp på sam- ma sätt om hösten när rågen skulle sås.