Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Troll
De sa att här skulle vara troll uppe i Linnareberg. Det var en som gick och bryggde till jul. Då kom ett troll in och sa nånting, jag minns inte vad, men då tog bondhustrun och slängde vört i ryggen på henne. Hon var ihålig där bak. När vi var barn hade de för sig att det fanns troll i Stegelåsen.
Bortbytingen
Sådana barn som var konstiga på något vis kallades för bortbytingar. Det var sådana som var idioter från fö- delsen. Men folk ville inte tro det utan det blev att det var en bortbyting. De onda väsendena som en inte kunde se, var framme och gav bort av sina egna barn och tog riktiga barn istället. Bortbytingen var glupsk i föa. Det var farligt för att han skulle äta en ur husa. Trolla va vådlie te å äte. Och det var ungen tå troll som en fick.
underbyggare .I.
"Tomtegôbben" bodde under jorden. Så fanns det ett slag di kalla för "älver"/älvor/. Jättar och troll bodde i bergen. Benämningen "vätte" finns inte på denna trakt. De underjordiska kallades för "unnerjordiska, osynlie, di osynlie, di små, småfôlke, berg- duse, jätte/. Benämningen vitter eller vetter förekommer heller inte. Jätten, trollen, de underjordiska etc hade "ham- nat" där eller där, el de bodde där eller där. Den vanligast brukade benämningen: "di osynlie."
Spädbarn, Barndop.
Förr var de mycket noga med att få barnen döpta så fort som möjligt för de hade mycket besvär med dem innan det blev gjort. De måste vaka över dem och alltid ha elden brinnande. Annars kunde trollen komma och byta bort dem och lägga dit sina egna. Det var när barnen var svaga och kinkiga som de sade att de måtte ha blivit bortbytta. Sedan de hade blivit kristnade hade trollen ingen makt över dem. När de kristnades brukade de få en silverslant i lindorna, för att de skulle bli rika.
I syne: såg trollens grötfat.
Vid Lindeklinten mellan Sandängen och Lötabacken där var myc- ket spökerier: det var troll och likfärder och huvudlösa gubbar. Och sådana som var "i syne" såg mer än andra där. Min far, han var född 1812, han sa, att hans bror ropa till honom en gång, när de gick förbi Lindeklinten: - Akta dej, så du inte kliver i grötfatet! Far såg då inget, men hans bror såg. Det var la trollens gröt- fat eller några onda andars. Sådant försvann, sen Guds ord bli- vit predikat i "våra dälder".
Troll
Det var en ryttare som blev bjuden av ett troll att dricka ur ett horn. Han kastade ut det som var i hornet, och det svedde håret av hästen, och se'n red han därifrån. Men då ropade ett an- nar troll: "Rid åkern den årde å inte vägen den hårde för då tar Dônefot dej!" Då red han över åkrarna och mot kyrkogården. Vid kyrkomuren högg trollen av hästen på mitten, men karlen räddade sej in på kyrkogården med hornet. Nej, jag vet inte var det skedde. Pansägnen är okänd för meddelaren.
Vattenväsen
En stor sillbåt var ute. En havsjungfru visade sig i förvannet. Hon sa: "Du skånske man, vänd om igen, du kommer här icke tillbaka. Vänd om igen, jag säger för sant, du kommer ej tillbaka." – Mannen sa: "Ditt troll", och skulle skjuta. Men hon försvann i djupet. "Ditt förbaskade troll", sa han, "jag ska snart göra av med dig." – Han kom aldrig tillbaka. Gasten bådar oväder. Gastaropet var Håj tre gånger å rad. Det var märket. Sen blev det storm.
Jättar
Jättarna bodde inne i bergen. Det kunde finnas jät- tar och troll i vilket berg som helst. Men det bruka- de vara som en grotta inåt berget, där jätten bodde. Barnen var rädda för att krypa in i sådana grot- tor, för jätten kunde ta dem. När jätten fick höra kyrkklockan så kastade han en stor sten, för att han skulle slå sönder kloc- kan. Stenen träffade inte. Jättar och troll hade inte makt med det som var heligt.
Troll.
En gång - tala de om - kom troll in på ett ställe, där de hade bryggat till jul. Drickat stod i ett kar i köket. Trollet hade med sej två stora kopparspänner. Det kom ett annat troll in och ropade: "Dönfot, skynna dej hem, för --- ä dutten i elden !" Då satte trollet ifrån sej bägge spän- nerna och sprang sin kos, och det kom aldrig igen och hämta- de dem.
Jättar och troll
Ute i Knipered är en bäck, de kallar Finebäck. Där var en kvarn. Så gick de och mol om nätterna, de var många om den, så de fick hålla på om nätterna. Det var en gubbe, som hade varit och fått malet. När han gick hem med sin mjölpåse om natten, kom trollen efter honom. Så ropte ett troll: "Mitt öga är rött." — "Ja, min röv är svart", svarte han. De fick ingen makt med honom, de bara nappa i säcken. Se, de ville han skulle vänt sig om, då kunde de tagit honom i ansiktet, förstås.
Troll
En gång gick en piga förbi Stakeberget, när trollen hade ute sina sängkläder. Pigan hade aldrig sett så många och vackra sängkläder förr. Hon slog med handen på den vackraste bolstern, hon såg-. När hon slagit med kristen hand på bolstern, hade trollen ingen makt att ta in den i berget igen. Pigan tog bolstern med sig hem och de hade den på. Hovgården länge. Ingen hade sett så fin och mjuk bolster förr.
Troll
En gång hade trollen lånat dricka från Orreslätt. Så kom två granna fruntimmer tillbaka med drickan, men de hade dubbelt så go(d) och dubbelt så mycket med sig, som de lånat. Hasselbacka's tös skulle gå ett ärende genom skogen. Då kom ett troll efter henne och förföljde henne. Men så ropa ett rå åt henne: "Spring på åkern". Hon hoppa över diket och in på åkern och sén kunde trollen ej förfölja henne. Båda platserna Orreslätt och Hassel- backen är belägna i Hjerpås, grannsocken till Levene.
Troll
Det var ett hål i berget ovanför kyrkan som de kallte trollfursta. Det skall vara en gång i berget så man kan komma ut bort i Fjärås. Det var många berg som de trodde var troll i. I Debjer i Fjärås var det en människa som skulle ha sett hur hela berget stog på pelare och de dansa och levde innan- för. En skulle inte släcka ljuset om natten, innan bar- nen var döpta, för då kunde det komma troll och förbyta ungen. Det var en bortui Torpa, som hade en så´n elak unge, som skrek jämt och den skulle vara förbytt. Trollen skulle vara så rika. Alla som höll sig be- kanta med dem var så rika. Julanatt och nyårsnatt var en särskilt rädd för troll. / När de hade gått och lagt sig om kvällen, kom trollen och tappa´ upp dreck och tog vört från dem. Så gick de bort i fähus och mjölka för eget behov.