Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Nu så kommer julen
Nu så kommer julen nu är julen här
"Löcknek"
De tog undan e "löcknek" (lyckonek) åt fåglarna och la' oppe vid taket i ladan till tack för skör- den under året. Om fåglar- na fick den vid jul skulle det bli tur med skörden även under nästa år.
Skrock och vidskepelse
Julafton då skulle di vira ihop som en sudde utå halm å lägga unner julbort, för då skulle gässa ligga väl om året, om den fick ligga kvar där hela jula.
Naturföremål
En gumma i Berghem stod och bakade på jula natt och så gick hon ut och skulle se om det kom något folk som skulle till kyrkan. Hon tog kjolen över huvudet. Men när hon kom ut så blev hon förvandlad till en sten. Det var en så stor synd hon hade begått.
"Till julen skulle varje person i hushållet ha varsin brödhög"
I en uppteckning från 1932 berättar Anna Thomsson (född 1896) i Järna, Dalarna om bröd som bakades till jul, till begravningar och till nyförlösta kvinnor. Uppteckningen hör till frågelistan Brödet och dess tillredning.
"Brödet från julbordet satte växt på utsädet till våren"
I en uppteckning från 1934 berättar änkefru Johanna Lundström (född 1864) i Västra Vingåker, Södermanland, om julens magi i jordbruket. Uppteckningen hör till frågelistan Jordens fruktbarhet – växttiden.
Jul
Om jul, när di satt och åt, då skulle en av dem gå ut och titta in, och den som då var huvud- löser, den skulle dö under året. Di döde gick hem om julnatten. Tregreneljus skulle di ha om trettonde för di tre vise män.
Såkaka
I Grava brukade de ha ett bröd på julbordet som de kallade jul- bock. Det åt de inte upp på julen, utan de grävde ner det i sädesbingen, och där fick det ligga tills de skulle så. Då blötte de upp det i dricka och delade ut det till såkarlarna. Här har jag inte hört talas om den seden.
Vårarbete
När det bakades till julen, så bakades särskilt bröd som skulle vara till "bolkern". Det brödet skulle ligga till trettonhelgen. I den högen skulle det vara "stomp", siktad kaka, vörtlimpa och "såkaka" samt en ost. Sedan skulle det vara en liten "julhög" till var och en vid bordet. Den stora högen skulle stå mitt på jul- bordet hela julen över. "Såkakan" fick inte ätas upp. Den skulle grävas ned i sädesbingen. Inte förrän första sådagen på våren fick den ätas. Hon var hård då. Men det fanns både dricka och brännvin att blö- ta den i, så det gick bra. Kakan skulle ätas upp ute på den åker som såddes. Hästen fick också en bit av den.
Jul.
Julafton skulle var och en få sin julhög. Julhögen bestod av först en grovkaka, därpå en vörtlimpa, därpå en kringla, därpå en fyra- hjuling, därpå ett par mindre kakor och överst en döbelkatt eller pepparkakshäst. Julhögen fick icke röras juldagen, men sedan gick de tog lite då och lite då, att när julen var slut återstod icke mera än grovkakan av julhögen. Grovkakan skulle gömmas till fastan. Till jul fick bårsman gå omkring och bära upp förning inom rusthållet. När man gick till julottan på juldagsmorgon använde man bloss att lysa sig med, när man kom fram till kyrkan kastades blossen, alla i en hög, att ligga och brinna upp.
Husdjuren
Det fanns ingen julkväll eller julmorgon som hsä- tar och kor glömdes. Hästarna fick särskilt tunnt bröd som bakats till julen. Om husbonden tyckte om brännvin så doppade han brödet i brännvin eller hällde han brännvi- net på havren. På julmorgonen fick hästen brännvin för att han skulle springa bra till kyrkan. Korna fick både bröd, smör,ost o gröt. Det lades i höet eller havren, som de fick. Det var för att de skulle trivas och ge ifrån sig bra under nästa år. Varje ko, skulle höra att det var jul "Ät väl, trivs väl, lägg hullet på sena och märgen på bena, för det är jule- kväl i kväll".
Julafton
En ska koke så mö på julafton, så att en har å dä till midsommarafton, sa gammalt folk. På bordet hade vi en "julhög" medan julen. Det var en hög av allt slags bröd som var bakat till ju- len. Den största kakan låg underst. Det var som en krans i kanten på den. I mitten var det som en stjärna. Se'n låg det två kaker på den. Det var di en skulle ha till ploganna. Den finaste av di kakorna gömdes i såsbingen. Den andra skul- le en äta av och så kasta en ut smulor av den, så att fåglarna skulle få. Det skulle bli god skörd då. Så var det "stumpar" i hö- gen och "bockar". - Barnen fick var sin hög. Och det var av alla slagen i den.
[saknas]
Julhögen skulle ligga på bordet hela julen. Det var av alla slag som bakats till jul samt julosten. Så var det en liten hög till varje barn. Det var bakvärk av alla slag i de små högarna också, men de var i mindre format. Först lades en stor kaka mitt på bordet. Det var en råg- brödskaka. Se'n de bättre kakorna på den. Runt om på kakan lades småhogarna. På kakorna i mitten lades en jul- bock, som var bakad av vörterdeg. På den ett litet S av vettebröddeg. Sen julosten på det. Förövrigt satte man kött, fläskskinka, korv, juldricka och brännvin på bordet. Det fick inte länsas förrän tju- gondag-Knut.