Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsk
Alla dagar i påskveckan hade egna benäm- ningar. Långfredagen skulle man gå upp tidigt. Då dugde det inte att ligga länge på morgo- nen, ty hade man inte hunnit upp i någor- lunda god tid, så fick man smaka riset. Och det kunde bli så att det kändes. Man kallade det långfrädasris. Det skulle vara en påminnelse om vår frälsares lidande och död på korset. Namn på de särskilda dagarna under dimern och påsken: askmåndan, fettisdan, dimmelonsdan, skärtorsdan, långfrädan, påsklördan vidare påskdan även påsksöndan, anda påsk, trej- da påsk. På långfredagen skulle stillhet rå- da. Man skulle besöka kyrkan. Inga syslor skulle utföras den dagen andra än de man / nödvändigtvis måste utföra. Och det ansågs i högsta grad som olämpligt att "gå bort" den dagen. Man skulle hålla sig hemma vid. Inte ens barnen fick sticka sig utom går- dens hank och stör. Det blev mycket sovan- de den dagen. Det var ungefär samma me- ning med detta sovande som på juldagen: man skulle sova sig till lång säd. Jag har inte hört annat än att häxornas blåkulllaresor ägde rum om påskafton å så skulle de vara tillbaka innan solen gick upp på påskdagsmorgonen. Man var alltså så rädd för dem om påskkvällen. Då fruk- tade man att de skulle hemsöka fähusen. I min barndom var det vanligt, att man målade tjärkors på ladugårdsdörrarna och att man fäste upp en almancka i en stock i taket på stallet eller att man lade en gammal psalmbok innanför dörren. Van- ligaste skyddsmedlet var i alla fall tjär- / korset. Påskäggen brukade man äta påskaftons efter- middag. Man har brukat rita påskbrev och kasta till varandra. Man ritade ut en ful käring, en kvast el. dylikt, vek ihop brevet, sat- te en fjäder i och lackade ihop det. Spel från kyrktornen el. dylikt ha inte förekommit i mitt minne. Har inte hört talas om det heller.
Vårhalvåret.
Peter katt kastade den varme sten - se´n skulle det tära så mycket under isen som på. När de fått ha lyse till den 12 april (då 12:te veckan går in), skulle de kunna reda sej utan lyse sedan. Regnade det Bönesöndag, blev det ett gott år. 1 maj - skulle man dricka märg i bena. Nej, inte äta ägg; det var vid påsk och pingst. Korsmäss - det var alltid ostadigt vär i Korsmässe vecka - det var hälften på var sida om Korsmässe dag, 3 maj. En del säjer, att svalan kommer om Korsmäss, men jag har gett akt på, att hon kommer aldrig förrän den 8 maj. Då kommer göken och svalan hit. Bönan skulle ha tre blad Korsmässe dag. Kristi Himmelfärds dag började det nappa. Erik var hörförsdan.
Häxor och trollkarlar
En trollpacka i Tådås bar mat till sin man vid slåtteröl pigan tittade på maten var groddor och hästlort mannen kunde då äfven se det. Samma trollpacka miste en ko grät deröfver hennes nisse gick då till Säby stal en ko der till hen- ne. Ett ställe mistes en ko hvar påsk drängen der vaktade ut henne läste ut henne drängen blef mållös en lång tid, hväste som en gås fick höra en häxa 7 kyrksocknar derifrån många döttrar gumman sjuk hon frisk o. han sitt mål igen men icke tala om det för någon kristen menniska talade om det för en grafsten föll på knä röjdes pigan med ej inskrifven. Dräng- en sårade (?) henne i fähusdörren deraf sjukdom (Begrip detta! Ej redigerat av Wilhelm Cederschiöld).
John Larsson
B311A2: Sandby kyrkogård, kyrka, prästgård och fornlämningar. B311B: prästgården, fornlämningar i byn, Sandby borg, fornfynd, rösen, milstenar, bygdens forna näringar, byns gårdar och folk, kvarnar. B312A: kvarnar, folk och hus på malmen, bröllop och pojkstreck, om John L:s eget hem, om en gårdbyggare, en postman, en kvinna Ann-Liis m.fl., en fattig familj, ödebyn Dröstorp och forna invånare, Torrör och andra fornlämningar, gäddfiske, en resa till fotografen i Kalmar. B312B: en omständlig resa till fotografen i Kalmar, julseder, nyår, fastan, dymmelveckan, påsk, pingst, midsommar, höstens läsemöten med kalas, knytegille, julkalas, slädparti med maskerad, dödsfall och begravning, bröllop, barnsöl.
John Larsson
B311A2: Sandby kyrkogård, kyrka, prästgård och fornlämningar. B311B: prästgården, fornlämningar i byn, Sandby borg, fornfynd, rösen, milstenar, bygdens forna näringar, byns gårdar och folk, kvarnar. B312A: kvarnar, folk och hus på malmen, bröllop och pojkstreck, om John L:s eget hem, om en gårdbyggare, en postman, en kvinna Ann-Liis m.fl., en fattig familj, ödebyn Dröstorp och forna invånare, Torrör och andra fornlämningar, gäddfiske, en resa till fotografen i Kalmar. B312B: en omständlig resa till fotografen i Kalmar, julseder, nyår, fastan, dymmelveckan, påsk, pingst, midsommar, höstens läsemöten med kalas, knytegille, julkalas, slädparti med maskerad, dödsfall och begravning, bröllop, barnsöl.
John Larsson
B311A2: Sandby kyrkogård, kyrka, prästgård och fornlämningar. B311B: prästgården, fornlämningar i byn, Sandby borg, fornfynd, rösen, milstenar, bygdens forna näringar, byns gårdar och folk, kvarnar. B312A: kvarnar, folk och hus på malmen, bröllop och pojkstreck, om John L:s eget hem, om en gårdbyggare, en postman, en kvinna Ann-Liis m.fl., en fattig familj, ödebyn Dröstorp och forna invånare, Torrör och andra fornlämningar, gäddfiske, en resa till fotografen i Kalmar. B312B: en omständlig resa till fotografen i Kalmar, julseder, nyår, fastan, dymmelveckan, påsk, pingst, midsommar, höstens läsemöten med kalas, knytegille, julkalas, slädparti med maskerad, dödsfall och begravning, bröllop, barnsöl.
Påsk
Om påsk klippte påskkäringarne fåren. De klippte dem framme i pannan. Farmor sa, att när påskkäringarne klippte fåren, hade man bästa turen med dem. De sa, att en del gamla käringar i byn var ute och red på en sån kvast, som man sopade ugnen med. Därför gömde man kvastarne om påsk. De gjorde upp eldar och brände tjär- tunnor på höjderna och sköt av skott om påskafton. Far sa, det kom en påskkäring ned, när de brände i brännvinspannan. Hon kom genom skorstenen. Hon hade röda strumpor på benen. Hon satte sig skrevs över brännvinspannan. Där satt hon en halvtimma, sen bar det av genom / skorstenen. De for påskafton och kom igen påsk- dan. Påskdan blåste det alltid nordan. Det ha- de det gjort, så länge far kunde minnas.
Påsk
På påsk skulle di ha ägg. Påskafton skulle den ha 'pisk' som inte gick upp tidigt. Det var likadant långfredag. 'Långefredda sulle di ha stryk å ingen medda'. På långfredag fick di inte äta mjölkmat, för då fick di värkar, och inte dricka vatten, för det skulle svettas ut. Och inte fick di spinna på 'dömmelonsdag', för då fick kreaturen kringgången, så di dansa' runt. Di skulle baka och brygga i påskveckan, dömmelveckan sa' di. Di skulle inte göra något annat arbete i den veckan. Frimåndag, asketisdag, dömmelonsdag, skärtorsdag, långefredag och piskelördag, det är dagarna i dömmelveckan. På påskafton, när di koka' gröten, så skulle spjället vara igen före 'sol å glanning'. Det skulle vara kokat dessförinnan, vill säga, för 'hellia' kom påskkäringen och for ned i skorstenen.
Gammal julvisa
Nu ä dä jul igen å nu ä dä jul igen å julen varar jämt te påska, å dä va inte sant å dä va inte sant, för där emellan kommer fastan. Per i gillesstua, Per i gillestua borstar sina stövlar fina, å varför gör han dä, å varför gör han dä, jo han ska gifta sej mä Stina. Hör du lille far å hör du lilla mor, säj vill du gifta bort din dotter, nej vase tre, dä står inte te för hon har sönderriven kjortel. Nu är julen slut nu har vi dansat ut, och ingen fästman har vi heller, men stryk har vi fått, å dä gjorde gott, mer få vi innan kväller.
Påsk
Far och mor berättade, att de hade besynnerliga "taffel" för sig med påsk. Skärtorsdags kväll kunde de gå till grannens brunn och röra i vattnet med en sop- kvast. Sen skulle de vira något om den och ha den inne till påske lördag på kvällen, då han sattes ut för att påskekäringarna skulle kunna ha den att rida på. Se- dan kunde de börja dra till sig grannens mjölk. Det skulle vara bra att kärna på skärtorsdag, så skulle det gå lätt att få smör sedan. Skärtorsdagsnatten lade folket sig och vaktade i ladugården. En gång låg ägaren på ett stäl- le och vaktade, och då kom det en käring in där och började känna på kornas djuver och sade: "Allt det- ta ja känner så e de mett". Men då sprang han upp och började slå henne med en påk och sade: / "Allt detta ja ger dej så e de dett". Långfredag på morgonen gav de "töle". Var det då någon, som hade blivit "errater" (arg) på någon, så kunde han passa på då och klä- da ut sig och gå med ett ris till dem och klå upp honom. Då faster Anna-Stina (f. 1823) var 18 år gammal, hade hon en kamrat Gunnla, som hade retat några pojkar. "Vi ska alldeles limmelôs- sa'na te lange fredda", hade pojkarna sagt, och Gunnla var rädd. Nu hade Gunnla och faster An- na-Stina varit och skurat i Skattegårn på skär- torsdag, och när kvällen kom, så vågade Gunnla inte gå hem, för hon trodde, att pojkarna skulle komma. Hon gick och gömde sig i en potatisgrav i stället. Och pojkarna började gå "mitt i hôla natta", och de spårade upp henne ändå, och hon fick springa över alla marker för att klara sig. Töle var inte allti så grant, hade de fått tag i henne, hade de slagit fördärva henne. Var det inte ont väder / i påskveckan, så var det ont före eller efter. "Dömla röstar", sa de gamle, om det var dåligt väder, och det skulle vara förfärligt bra. Var påskdagen och annandagen kall, så blev det kall vår. Fettisdag har de aldrig omtalat i Bergum. Solen dansar påskdagen både vid upp- och nedgången. Långfredag skulle fruntimrena vara svartklädda, men påskdagen skulle de ha röda klänningar, om de kunde. De ville inte brygga eller baka skärtorsdag. Då fick ingen roste rinna. Dömla "gick in" kl. 12 på onsdag. För att inte påskkäringarna skulle gå in i fähusen och ta får och rida på, så brukade de rita femuddar över fähusdörrarna på skärtors- dag. / Far och mor mindes, att de ställde ut en sopkvast på påske lördag, både en vid stugan och en vid fä- huset. Och så lade de ut sopa, raka och smör- jehorn. "Sopa, raka, smörjehorn giver jag dig till resedon, hopp min vän, kom snart igen, så träffas vi åter i môra kväll." En annan strof de hade, lydde så här: "opp å ut å te helvete å tebaka å här igen inna dager." Dagen före palmsöndag kallade de för palme lördag. Om en pojk var kär i en flicka, och hon inte ville ha honom, så kunde han gå till en gumma och få lära sig att sätta ner henne. Ett sätt var att skaffa sig / tre nålar av flickan och gå och sätta i altarringen i kyr- kan. Då blev hon aldrig gift. Men detta skulle han göra under påsken. Det var inte bra att betala ut pengar i fas- tan.
Intervju med Thea Östlund (f. 1884)
Intervju med Thea Östlund (f. 1884) i Skogs-Tibble. Intervjun gjordes 1962 av Wolter Ehn och Torsten Ordeus.
Häxor och trollkarlar
Djuren fick "***trôllskôtt", det var någon som kunde lite mer än andra som satte det på dem. Det var en som kom till ett ställe o bad att få bli där om natten. Han hade ingen ro under natten, till slut gick han o släppte något i spisen o drog opp spjället, o det bar opp genom skorstenen. Det var månljust om natten, o husbonden gick opp o titta i lagårn, o då låg oxen för döden. Han blev arg o gick in o sa' till den främmande. "Käre hjärtenes," sa' han, "dä va inte / meningen, dä skulle flere mil härifrån." Men han gjorde allt oxen bra igen. Somliga sköt genom ladugår- darna vid påsk, de öppna gödsel- luckan o sköt rakt igenom, då skulle inte trolltyg förstöra kritterna. Det var på påskafton som de sköt.