Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar
Om midsommar skulle de plocka nio sorters blommor och sova på. Så skulle de drömma om den de skulle gifta sej med. De skulle leta upp fyrklöver också och sova på.
Midsommar.
Midsommardagg. Det var en käring i Källeberg i Brålanda - man- nen hette ändå hjelm och var soldar. Om midsommarsnatta så gick hon ut och drog särken efter sig på en äng där andra hade sin kreatur. Hon gick baklänges och så skulle hon samla upp daggen i särken. Så hade hon en bötta med sig och där vred hon särken över den så hon fick daggen i bötta. På det viset så fick hon nötta av deras kor, själva krafta to hon, så när di mjölka så fick di ingen grädde på mjölken.
Midsommar
När ja va pôjk, så mins ja att di sätte opp e majstång på granngåln te Tösse prostgål. Dä va en fin plan framför bygninga, där sätte di stånga. Gål'n hetter Sörgården. Stånga va klädd mä en ho- per blommer ôpp ätter hele vägen, frå rota te toppen. Di vira blommer å löv ihop, mest blommer, så vinna di en krans i spiral ätter helle stånga. Opp e mot top- pen va dä ett kôrs, som också va virat mä löv å blommer. På kôrse hang dä två kranser på var sija. I själve tôppen va dä e flagge. Stånga va bortôt 10 änne 12 alner lång. Ho va nergrova i backen. På kväl va dä mö fôlk samlat där. En fiol- spelere skötte musiken, å dä va lek å dans där. Då va prosten Fröjdendahl som löt rese denne stånga för sett folk.
Midsommar
Midsommarnatten ska man gå ut och gå hela natten och inte säga ett ord, och så skulle de gå kring kyrkan avigt, jag tror det var tre gånger, så skulle de möta sin tillkommande. Det bästa skulle vara om de fick tag på midsommars- dagg till jäst. Det skulle vara innan solen gick upp. Då fick de heller inget säga. Det skulle blandas med mjöl. De kun- de också ta vatten i sjön.
Midsommar
Majstången utgjordes för det mesta av en lång stång, och i toppen hängde en krans vid ena sidan. Ibland hade de ett kors tvärs över och en krans i var ända, men ingen krans i toppen. Den korsarmen satt högt uppe. Stången var klädd runt omkring med eklöv. I Skyarp brukade de ha majstång. Det var nog för hela socknen. De hade ingen midsommarseld. De som var ogifta kunde få reda på om de blev gifta midsommarsafton. De skulle gå till en källa och tvät- ta sig klockan tolv midsommarsnatten, så skulle den utkorade visa sig. Eller också skulle de gå kring kyr- kan tre gånger motsols, så mötte de sin tillkommande.
midsommar
Midsommarsdan fick vi inte röra ett enda blad på marken, för då blev vi tjuvaktiga. Vi gick alltid årsgången till kyrkan (Burseryd), och där satt ungdomen om natten, och sen gick de in på något ställe och roade sig.
Midsommar
Midsommarmorgon innan solen går upp, ska de häm- ta rinnande vatten. Sen ska de röra mjöl i detta vatten, så att det blir tjockt som en vetebrödsdeg och göra små kakor. Dem kallar de jästeflager. Sen torkar de dem där, och när de vill ha dem, smular de sönder dem och lägger dem i degen, och det verkar som jäst.
Midsommar
Midsommarsnatten skulle de gå och titta i en käl- la, så skulle de få se bilden av sin tilltänkte i den.
Midsommar
De ska ta upp vatten midsommarnatten innan so- len går upp och blanda mjöl i, så blir det jäst. Majstången sattes upp på en slätt. I mors hem sattes den upp på en äng. Dit kom ungdom, när och fjärran. Min morbror var spelman. Han spelade fiol. Då klädde de en rysligt lång stång med löv och blommor. Då hade de inget kors som nu. Alla ungdomar- na skulle klä majstången. Det var vad slags blommor som helst. Vad de hade i toppen för gammalt vet jag inte. I min ungdom hade vi kors och krans. Kransen satt i korset. I toppen var nog en hop blommor och löv. Pojkarna reste upp stången. Den sattes ner i jorden med stenar ikring. Sedan dansade de och gjorde lekar. Majstången fick väl stå, så länge den ville, tills den blev ful, då togs den ner. Jag har rakt inte reda på det, men jag / tycker jag grunnar på att jag hörde talas om att de skulle ha ett bröllop på skämt, men det kan jag inte klara. Kronbröllopen var alltid vid midsommartiden, men om det var nån majstång då vet jag inte. De skulle plocka en blomma av så många slag de kunde hitta om midsommarafton, men vad de skulle ha dem till vet jag inte.
Midsommar
Det var en gumma i en av gårdarna här som brukade vara ute midsommarnatten och samla blommor som hon sedan använde som medi- cin, så brukade hon dra ett lakan på mar- ken, varmed hon samlade upp daggen. Den skulle hon ha att tvätta sig med. Och så tror jag visst att hon gav kreaturen av den daggen. De skulle bli feta och granna av sådan dagg. Man försökte att skämma saker och ting för varandra. Särskilt var man intresserad av att skämma varandras kreatur, bössor och dy- likt.
Midsommar
Den käring som förut är omtalad för sitt myckna smör, gick och drog ett lakan i daggen om midsommarnatten. Hon höll sig på kyrkogår- den och samlade av den daggen som föll på gravarna. Hon hade kärnan (smörkärnan) med sig och vred ur daggen i den. Mera allmänt brukade man gå upp på mid- sommardagen om morgonen och repa löv eller blommor och ge åt kreaturen. Ju mer dagg det fanns på lövet eller blommorna, dess bättre var det. Detta skulle delas ut bland kreaturen innan solen gick upp på morgonen. Det var nästan bättre om man tog lövet eller blommorna på midsommarkvällen och lade dem på en sådan plats där daggen föll rikligt. Man fick inte glömma någon ko eller kräk. / Samtliga skulle ha. Det var att dela väl om man skulle få det att räcka till. Det sades, att korna skulle bli "snälle" att mjölka, om de fick sådant. Mycken mjölk och myc- ket smör skulle man få. Man hade stor tilltro till messômmersdagg. Detta skedde ännu i min ungdom.
midsommar
Om midsommarnatten var vissa gummor ute på fälten och drog ett lakan i daggen. Den daggen vred de ur lakanet och gav kre- aturen precis som då vi köper kraftfoder och ger dem nu. Man menade, att man av den daggen skulle få bättre smörlycka. Sådana gummor gick alltid på grannarnas gräsbac- kar och samlade daggen, och därmed stal man deras smörlycka. I gamla trädgården på Brunskog var jag med på midsommarvakan 1863. Där hade gårdens folk rest en mycket lång stång, lång som en mast. Hon var vitmålad och man hade visst en krans med löv ända ned från roten upp till toppen. På korsen hang stora ringar bundna av löv och blommor. I toppen en / stor yvig ruska av björklöv. Stången var nedsatt i marken och försedd med tre stöt- ter. Omkring denna stång lekte man och dansade till fram på midsommardagens mor- gon. Det var en stor firarnatt, den där midsom- natten i forna dagar. Då friade man och dan- sade. Och både pojkar och flickor hade allt tagit en eller flera supar brännvin. På den tiden var man mycket angelägen om att smycka både utom och inne i stu- gan till midsommar. Backarna sopades, sten- fot och framför allt skorstenen vitlimma- des. Man hade inte så gott om lim el. kalk i stugorna den tiden utan man tog sjöler (sjölera) och smetade med. Blom- mor och löv lades på hyllor och skåp, och golvet beströddes med löv. Och så bruka- de man göra en väldig blomsterbåge av allehanda vilda blommor och sätta över ingångsdörren till stugan. Mest använde / man gulblomster ( ranunculus). I min ungdom fanns inte dansbana i sock- nen. Men vid Brunsberg (i Brunskog socken) fanns det. Och det var ofta som ungdomen härifrån gick dit och dansade. Man hade små majstänger litet var i går- darna. Men på senare tid har man lagt bort denna sed. Nu glömmer man bort allt för dansbanan och dragspelet.
midsommar.
Öster om kyrkan på en rabbe hade de majstång i forna dagar. Där samlades ungdomen om midsommarkvällen till lek och dans kring stången. Vem som önskade vara med fick gå dit. Jag mins intet mer än att det var en lång stång som var virad med löv och på vars kors man hade hänt små kransar. Jag mins att lövet var blandat med blommor. Lövsalar hade man inte i min barndom. Men man klädde stugan med löv och blommor in- vändigt och strödde löv på golvet i stället för hackat granris. Detta gjorde man på midsom- marafton.