Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vattenväsen
Några barn red på näcken. Han hade skapat sig till häst. "Necka lite bättre fram", sa en, och så skakade näcken av dem.
Naturföremål
Det hat varit ett risbål efter vägen mellan Fågelåsen och Bäcktorp i skogskanten, Lerbrotorp var när- maste stället. De skall ha mördat en ifrån Svartå där, en bokhållare skulle det visst vara. Alla, som for förbi, kastade kvistar där sedan. De kallar platsen för Risbålet och backen där för Bålbacken, de har alltid haft avsky för den platsen. De hade mött honom där på vägen och tagit honom av daga. Det var en dalkulla som / kom ett tag och tog in på ett ställe, "Holm-Nisses" söder om Åtorp. Och de tog livet av henne där och tog det hon hade. Först risa de ner henne i skogen, men sedan drog de henne till älven och hävde henne i där. Och på platsen där dessa bodde blev det aldrig fred sedan. Hon gick tillbaka dit o visa sig där sådan som hon var i livet. Men den, som gjort det, våga inte visa sig här mer. Han gick med handel han också. Den, som blev mördad vid Bålet här, red på en häst. De kasta kvistar på där sedan för att de inte skulle behöva få se honom gå igen där o skrömte.
Naturföremål
Det var en gammal brunnskälla här i socknen, Björnkällan nära gränsen till Visnums sn. Den var så bra för barn med engelska sjukan. Särskilt på trefaldighetssöndan åkte de dit med dem o bada dem, de hade bara en gammal bykgryta där som de värmde vatten i. Och för längre tillbaka sedan offra de där också om ej annat än en knappnål, hade de bättre råd offra de en slant, en tvåöring eller femöring. De tog också vatten med sig hem därifrån.
Naturföremål
Björnkällan här norrut i socknen var en offerkälla. Den blev upptäckt på det sättet, att en person gick där i skogen, o så fick han eller hon se en syn vid källan, ett fruntimmer som satt där o bada ett litet barn i källan. Så skulle det gå till att den blev opptäckt.
Hantverkare
"Flåttere" kalla de förr den som slakta hästar. När jag var barn, tog de reda på hästköttet hemma o gjorde biffar av det. Då sa farmor: "Ni ä inte folk som tar reda på sådant!" Förut skulle de ha en särskild gryta för den mat som de kokte åt den som slakta hästarna. Och han fick aldrig äta tillsammans med annat folk.
Föremåls språk
Kyrkklockorna här säger: "Dangel långben, dangel långben."
Husdjur
När man skott en häst, skulle man efteråt göra ett kors med handen under skon eller också med kniven o så spotta. Sen kunde ingen göra hästen illa. Ett nyinköpt husdjur skulle ledas tre gånger "ansches" (motsols) kring en jordfast sten, då skulle det trivas. Och en häst skulle de le in i köket också, då fick den sån trevnad sedan.
Husdjur
Det var e i Bäcktorp här i Nysund som alltid skar ett kors i svansen på var ko när korna skulle ut på bete. Jag såg när hon gjorde det, o hon sa att det var för att ingen skulle "trolla" korna för henne. Och så ledde hon dem också ett par tag runt om lagårn in- nan de kördes i vall.
Husdjur
När de släppte ut korna på våren, skulle de ge dem en brödbit med lite "vitt" i, "markulje" de kalla. Skärer satte de också opp över dörrarna som de skulle gå under, då kunde inget trolltyg bita på dem sedan. När de köpt ett husdjur, skulle de leda det kring en sten tre gånger "ansches" (motsols), så skulle det trivas.
Husdjur
För längre tillbaka sedan om de kom över "markulje", skulle de ge djuren en bit av detta när de släppte ut dem på bete. De gav dem en brödbit med en liten gnutta sådant i, de fick det av kringvandrande gubbar. I kons första dryck efter kalvningen var det väldigt bra om de kunde lägga ett ormskinn, då skulle kon bli ren med samma. För att svärmande bin skulle sätta sig, skulle de ut med morteln o stöten o ringa / på morteln, då skulle inte bina fara sin kos.
Husdjurens sjukdomar
Det var en gubbe i Modal här i Nysund som skulle vara kobotare, Lars-Erik i Modal. Han hade dyvels- träck o galliarot o gav dem. Han kastrera tjurar, o då var han ensam, men han skulle ha ett kvarter brännvin. Det skulle han ha till att spruta in på tjuren, sa' de, men det drack han ur själv.
Husdjurens sjukdomar
Kor kunde få "***sôget" sa' de. Om de tog med handen över ryggen på djuret, så höll det på att falla på knä. Men jag hörde ej något särskilt botemedel för detta, det gick över när de kom ut på bete på våren. För "mångfållesjuken" var det bra att ge korna ister, sa' de.
Veckodagarna
Man skulle inte skära naglarna på en fredag, då skulle alla möjliga sjukdomar komma på en sen under året.