Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Eldar Påsk
Jag tror aldrig att de eldat om midsommar utan om påsk.
Valborgmässeldar
Valborgmäss nu kan de komma tillsammans och tända upp eldar, men det är en senare sed, jag hörde aldrig talas om eldar varken vid valborg- mäss eller påsk här förr i tiden.
Påsk
Vid påsk skulle de klä ut sig o vara "påskgubber". Och påskbrev skriver o skickar de än. På påskmorron var fåren klippta på "bögera" (bogarna), det blev gjort under påsknatten.
Påsk
När fastan gick in skulle man ha en bulle med mjölk om morgonen. Ber. har för sig att det är en gammal sed på orten. Domleveckan var en vecka med ruskväder. Om den inte kom före påsk så kom den strax efter. Benämningen på påskveckans dagar voro: Svarte måndag, vite tisdag, askonsdag, skärtorsdag, långfredag, påskelördag. Man borde alltid gömma lite av Julbrödet till påsk. Den ena högtiden skulle härigenom gå ihop med den andra. Om det regnar Långfredagen blir det lite hö. Solen dansade påskdagens morgon.
Påskakärringar
Påskafton efter klockan tolv på natten for påskakärringarna till påskberget vid Marstrand och återkommo hem Annandag påsk på natten. De for genom skorstenen ridande på kvasten och hade kaffekittel med sig och smörjehornet vid sidan. På påskberget skulle de dansa och roa sig och "fans gesäller" kommo då dit och dansade med påskkärringarna. Det gjordes påskfyrar på bergtopparna, påskafton och annandags påsk kväll för att lysa påskkärringarna. Om påskafton brukade man säga; sopa, raka, smörjehorn giver jag dig som resedon.
Påsk
När det blev dömmelonsda, så flötta kvinnfolken ut spinnrocken. Det gick inte än att spinna på den förrän efter påsk. Om man spann under den tiden, så blev djuren sjuka, så att en inte fick någon nytta av dem.
Påsk
De skulle inte få tröska på logen åtminstone under slutet av fastan. Och så hade de bråttom med att spinna opp linskörden så de inte ramla med rockar o allt möjligt då före påsk.
Påsk
På fettisdagen, tisdag före påsk, var det lite bättre mat, fet mat o köttmat. På skärtorsdagsnatten skulle de gå till ett vägkors där fyra vägar möttes, då skulle de möta sin till- kommande. Till påsk tjärbråddes kors över lagårdsdörrarna. På långfredagen skulle man var stilla o inte gå nånstans. Och så skulle de vara svartklädda på långfredagen till kyrkan o röd- klädda på påsk de som kunde. Man skulle vara oppe "bittit" / (tidigt) på påskdagsmorron o se solen gå opp, hon skulle "darre" när hon gick opp, sa' de.
Påsk.
Man skulle tvätta sig i påskasnön för att inte bli sol- bränd. När barnen kokade ägg om påsken, brukade de vira in dem i hundkexblad. Äggen blev därigenom vackert teck- nade med mönster i gult.
Festeldar
Barn och ungdom tände eldar ute påskafton, Kristi him- melfärds afton och Valborgsmässo afton och dansade kring eldarna. Tjärtunnor tände de bara om påsk.
Gamla märken
De tre första söndagarna efter påsk kallades ”röe söndera”. Var det tork på dem så blev det torr sommar. Fryser det Anders- mässnatt så blir det slask- väder till jul. Om det regnar sjusovardagen så regnar det i sju veckor sedan.
Seder och bruk
Påsken firades alltid med eldar och skjutning på påskafton, varefter ungdomen tågade till någon gård och dansade. Påskeldar voro förr mycket vanligare än majeldar, Valborgsmässoeldar.
Påskkäringar
När de hörde kyrkklockorna om påsk förr, ritade de kors på alla dörrar för påskkäringarnas skull. En käring hade tappat sitt huvudkläse på kyrktornet. Det fick de skjuta ned. De kände igen klädet.