Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Skogsväsen
En käring gick inåt skogen. Vid Vale hängde ett rep på en gren. "Åh, dä va änna vårt tåg!" sa' hon och skulle ta't, men fick'et inte. Hon blev förvillad och hittade inte hem förrän det var mörkt. Det var la skogsrå! Åska' slog efter vånt. Stina vet ej mer om skogsrå.
Lucia
Omkring lusse, i lusseveckan, skulle man göra litet av varje, slakta, gärna före lusse, för då skulle det bli bättre smak på det man slaktat. De fick passa sig vid närmaste nyet omkring lusse, för slakten skulle ske på ny också. Och det skulle gärna vara färdigtröskat till lusse också.
Påsk
På påsk skulle de rita tjärkors över lagårdsdörrarna, så att inte trollkäring- arna kom in där. De ritade ett sådant X på insidan över lagårds- dörren. Det var så många sådana kors på stället jag är från, Sviken under Sunnebol i Rudskoga. Alla, som var påskkäringar, satt baklänges i kyrkan påskdagen. Men ingen kunde se detta utom prästen, o han såg det bara ifall han hade mässhaken på sig.
Lucia
På lusse skulle vi opp tidigt på morron o få lite "lussefrukost". De hade gjort höstslakt före lusse för att få mat till lusse o jul. Min far var slaktare, o han var borta på gårdarna o slakta o fick duktigt med slaktmat med sig hem. Så skulle det vara en sup och kaffe på lussemorron. Vi fäkta var o en för att vi inte skulle komma opp sist på lusse- morron, den som kom opp sist, blev "lusa." Tröskningen blev inte avslutad till lusse, men till jul skulle det vara slut.
Lucia
Man fick akta sig för att bli sist opp på lussemorron, då blev man "lusa", o det fick man ont av hela året. Om det gick långsamt för en vid arbetet sa' de: "Ja, du blev ju lusa." I min mans hem i Klippan här i Nysund var det en lussemorron, som en bror till honom var så ängslig att försova sig att han gick opp i sömnen klockan tolv på natten o tände en brasa i den stora rörspisen som de hade. De andra vakna inte förrän den brann för fullt, o då såg de att han inte var vaken. Korna skulle ha vallhö på / lussemorron, sådant fick de bara lussemorron o julmorron o kanske när de kalvat. Annars skulle dragarna ha detta. De börja vitklä sig litet på lussemorron när jag var barn o gå o bju på kaffe, men äldre sed är det inte här. När jag var en 7 à 8 år bodde vi vid Villingsberg i Närke (Hidinge sn.). På samma ställe som vi bodde en gubbe o en gumma, gubben var lam. Men gumman gick opp kl. 4 på lussemorron o laga mat, hon hade ett skåp längst fram i rummet som såg ut som en gammal binge, o där ställde hon in olika sorters mat som hon laga till. Sen bjöd hon in oss också, o då sa' hon: "Ja, nu ha ja laga sju frukoster, för dä ska en göra ***lussemôran," Men jag minns / ej precis vad hon lagat till, men det var mat av olika sorter, för att det skulle bli "sju frukoster." Och de skulle ätas före dager. "Stackars Janne," sa' min mor om gubben, va han ska få äte av den gamle maten länge!" Dessa båda gamla var där- ifrån trakten. .
Lucia
På lusse skulle de äta "lussefrukost" tidigt. Det var lite bättre mat då, om man slaktat kunde det vara råskalad potatis och revbensspjäll. Det var också fläsk o fläskkorv o så där. Men lussebrud är ingen gammal sed här på trakten.
Lucia
Till lussemorron gjorde de i ordning mat kvällen förut, åt tjänstefolk o så där. De bredde smör på halva kakor med ost o sovel på. Slaktat hade de också gjort så de hade slaktmat, stora korvar, potatiskorv o blodkorv, o rev- bensspjäll. Men dukat bord som alla satt vid var det inte alltid, det var inte så noga som till jul, men det var som en extra förplägnad. Och även djuren skulle ha lite bättre. Ljus stöpte de också till lusse, tregrenaljus skulle det vara / på bordet både till lusse o jul. Julljusen skulle alla vara tjocka o riktiga, men så stöpte de dankar också som användes i det dag- liga arbetet under året.
Julafton
Till jul skulle bakas kakor, limpor och "oxar", dessa bestodo av fyra länkar som rullades opp i hörnen. Varje barn fick en hög av julbrödet, mjuk kaka, vanlig limpa o en "oxe". Vi fick det på julkvällen o fick äta opp det sedan. Julgran hade vi inte i min barndom, o inte hade de det på ställena i närheten av mitt hem heller, kanske på herrgårdarna. Mamma stöpte själv ljus till julen, o sådana hade man sedan på vintern. / Korv gjordes till jul, fläskkorv, potatiskorv och hackkorv o sylta o "pylsa", de slakta en fåra också. På julafton skulle man doppa i grytan, på juldagen skulle man ha själva julkalaset. Kål var också julmat. Men det förnämsta vid jul var att de bryggde så god dricka. Vi bryggde bara till jul, o drickat skulle räcka hela vintern sen, men julölet skulle vara särskilt gott. På julmorron sattes ljus i stakar i fönsterna, vi satte dem i stakar av trä, far bruka borra hål i fyrkantiga träbitar o dessa hade vi som ljusstakar sedan.
Julafton
Halm på golvet till jul minns jag ej här, men hemma hos oss o i andra stugor hacka de granris o strödde på golvet till julkvällen för en 60 à 70 år sedan. Till jul bakades alltid vörtbröd, de tog undan vört när de bryggde. "Julostar" hade de ystat till jul, tidigt på hösten gick de till varann med mjölk i gårdarna, o så gjordes en bastant ost av denna. På julkvällen skulle korna ha bröd, de tog sådant i förklädet o gick ut till dem.
Julafton
"Julost" skulle man göra förut på hösten, då bytte man mjölk i gårdarna o kom ihop till "ystöl". Då var det kaffe o något i mat- väg, morotspuddingar hade de mycket. Till julnek åt fåglarna togs den sista nek som lades opp på sista lasset när säden kördes in, den gömde de sen, "julkärve" de kalla. Hela julafton skulle det stå mat framme på bordet, om det inte stod annat än ost, smör o bröd o dricka så var det bra. / Alla, som kom in, skulle de äta, i annat fall var det inte bra. Bröd skulle vara kvar på julbordet under julnatten, o det fick husdjuren av på jul- morron. En gumma här i när- heten lät också gröt o skinka stå kvar, det skulle vara åt tomten.
Julafton
Själva kovåmma skar man i bitar förr sen den blivit rengjord i kalk. Så tog man ihop bitarna o hade blodmaten i dessa till blodkorv. Och när jag var barn, o vi var hos farfar o farmor i Klippan i Nysund om ju- larna, så skar farmor opp bitar av den korven o stekte dem i flott i en panna. Så fick vi varenda jul- morron.
Annandag jul
De har gått med "ljuse stjärna" här förr, men som jag såg, hade de ingen stjärna de var bara ett lag som var ute o sjöng. De ställde sig två stycken ihop med ryggarna, o så band de andra ihop dem o la en skinnfäll över dem, o det blev en bock. De andra var också utklädda men inte vackert utan "på spökeri", o ju sämre de var, ju roligare var det. Sen var en "Judas mä pongen" med, han hade en flaska på bröstet o tog supar i, o så gjorde de kalas på det sedan. Judas hade en skinnfäll eller får- skinnspäls på sig.
Annandag jul
De gick o sjöng "julvisa" på annandag jul (Guds son är född i Betlehem på denna dag). Ibland hade de stjärna med, o ibland var de utan. När jag var barn, var det bara några stycken som kom o sjöng utanför fönstret, de var ej klädda till "Vise män" o "Judas" då. Men på senare tid nu har de tagit opp detta igen.