Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Friarvisa
I midsommar tia då knapparna svälla
Majfirande
Valborgsmässoafton var en ungdomsdag det som midsommar. Då tände de upp eldar och så dansade de omkring dem. Jag har varit med många gånger och dansat omkring valborgsmässoeldarna hela natten. Några särskilda matseder eller så på första maj minns jag inte och jag har inte heller hört talas om.
Kikhosta
Dricka marramjölk skulle vara bra för kikhosta. Så tog de vara på kikhosterosor¹, som är vita och lika stora som vitsippor och växer på sanka marker och blommar före midsommar. Frågan är om de inte torkade dem och sedan kokade dem och gav den sjuke spadet.
Midsommar.
Majestång hade de på en viss plats i varje by. Hon var klädd med ekelöv och blommor. Överst var det en riktig krans av ägg, en del omålade, andra röda eller gröna. Den hade armar i kors. Utklippta kulörta papper var det och på majestången. Den fick stå i åtta eller fjorton dar. Söndagen efter midsommar var de där igen. Det kunde komma ungdomar från andra ställen och ta och fördärva henne. Stången tog de vara på och använde år efter år. Midommarkvast plockade de midsommarafton på kvällen av alla slags blommor och grönsaker, kvistar och t.o.m. pors. Nej, den begag- nades inte till läkemedel. Men daggen var bra på barfota i, om man hade ömma fötter. Intel besök vid någon källa om midsommar.
Naturföremål
På "Gongsekullen, nu är det Ryds äng skulle de förr Valborgsmässokväll "dricka märg," spela och dansa, sedan var nästa fäst där om pingst, då kallade de den för Pingsta Vall, men någon brud på den vallen har jag ald- rig hört omtalas. Här lekte och dansade de liksom Valborgsmässonatten. När jag var omkring 20 år slutade de att leka där, och förlade alla fästligheterna till midsommar. Men majstången om midsommar res- te de inte på Gongsekulla utan på herrgårdsgata. Gongsekulla sten är en stor rund sten, stor som ett "svin- hus. den skulle de ha i mitten när de dansade och på den lyfte de upp Spele Maja. När Spele maja fick en sup sade hon: "Vill i se hur klockera hänger i Skövde kyrka, så titta på det här glaset," och så sväljde hon supen.
Midsommar.
Tubbabacken var Varolaungdomens samlingsplats vid midsommar, där reste de majstång och dansade. Flckorna skulle taga en prästkrage och nappa, för vart blad hon plockade bort skulle hon säga namnet på en av de tre hon tyckte bäst om. Den som fick sitt namn vid sista bladet skulle hon bli gift med.
Festeldar.
Påskafton tände man eldar ute på bergen, s.k. påskfyrar. Omkring dessa samlades ungdomen och avlossade skott, skämtade och lekte. - Däremot var det inte här på orten brukligt att tända fyrar om midsommar såsom på andra orter.
Festeldar
Sådana eldar ha förekommit här på orten vid midsommar, påsk och trefaldighet. Eldarna var allmänast vid påsk och trefaldighet. Man el- dade på bergen och vid sjön. Ris och tjärtunnor brändes. Nästan varje by hade sin eld. Ungdom samlade ihop riset flera dagar i förväg.
Midsommar
Majstång hade vi på Lekesbacken vid Lampegårn. Nu säger de Landbogården. Där var en lekeplan. Hon hade ansikte av papper och armar i sidorna. De kal- lade henne för majastång. (Se f.d. beskrivningar på maj- stången från Maga och Enska socknar!) För det mesta gick ungdomen till Gräpnäs om midsommar.
Präster och kyrkväsende.
När man konfirmerades fick man läsa en vecka på vintern och en vecka före midsommar. Flickorna läste i en vecka och pojkarna i en. 14 dagar före midsommar började man sista läs- ningen. Jag konfirmerades när jag var 16 år. Vi var 102 barn. Prosten hann inte med att förhöra alla på läxorna utan de duktigaste fick förhöra de sämre. Prosten skulle ha något hemifrån : en kalvstek, ull eller bylta med smör. Det hade barnen med sig. Jag bodde hos en konsul och for inte hem under veckan utan bodde hos konsulen hela tiden. En del av barnen var ju från själva kyrkstaden och bodde hemma. Bondbarnen som var långtifrån bodde i sina kyrkstugor. Man läste inte i kyrkan på vintern. Det var för kallt. Man höll till i tingshuset. De två sista dagarna gick barnen till skogen och plockade lingonris och vilda blommor och den andra dagen band de långa girlander, som skulle vara vid läktaren / och predikstolen och runt altaret. På midsommarafton stod vi vid gången. Gossarna på den ena sätan och flickorna på den andra. Det var stor tillströmning till kyrkan på midsommar. Kyrkan var stor och trevlig och hade en klocka, som hördes på två mils avstånd. Sillkakan det var nattvardsbrödet. Man var man och kvinna, när man fått det.
Häxor och trollkarlar
En gubbe i Bjurvik här drog lakan på midsommar på andras ägor, han tog daggen o gav sina djur för att de skulle mjölka bra. Det var en del som skicka "trôllskôt" (trollskott) till andras ladu- gårdar, då kunde de fastna i "dev- lingpinnera (dymlingarna) här, o där hitta de dem sen.
Midsommar
På midsommar ströddes löv på golvet, o så sattes löv omkring i huset annars också. "***Mesômmersvak" hade de allt men just inte majstång här. De lekte allt ändå, de har haft mera majstänger på senare tid. De lekte var som helst då, inte på någon särskild plan.
Midsommar.
Till midsommar, sätts små björkar vid sidan om ingångsdörren. På ett och annat gammalt ställe, sätter man ännu, rönnlöv kring spiseln i stugan. Midsommarafton brukar man börja meta mört och aborre, man ligger då ute hela natten och metar även midsommar- dagen.