Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Nu så är påsken här
Nu så är påsken här
Påsk (Påskekäringar)
I Källebo klippte påskekäringane fänan var kväll under påskveckan. Då var dä en del som la' sej för å vakta å de hörde hur de klippte men kunde ingen se.
Påsk (Skrock)
På skartorsdagsnatta skulle man gå till kyrkan och skava lite malm av kyrkklockene. Dä var ett bra botemedel mot flere slags sjuk- domar. Man kunde också använda den då man laddade skott och fick då bättre jaktlycka.
Påsk (Skrock)
På påskekväl strök de tjärkors på alle dörar. Dä va' för å skydde djura för häxene. När de feck se korset ble de rädde. Ja tror att dä va' en sed ifrå judarne. Där de ente hade tjära tog de blod.
Påsk. Häxor.
Dymmelonsdag fick en inte gå till skogen å hugga eller hugga hemma på backarna, så att det blev kaser. Kom kreatu- ren å trampade på de kaserna, så fick de ont i klövarna eller benen. På långfredagsmorgon fick en inte gå upp å stå på bara golvet det första. Gjorde en det, så skulle en få fliser i fötterna på som- maren eller få ont i fötterna. Någon smög sig upp å 'pes- ka' de andra. Men när han hade gjort det, så gick han å bjöd var och en en sup brännvin. I påskveckan var det farligt, för då kom påskkäringarna å klippte fåren. De tog en 'dôtt' på vardera sidan om hu- vudet. Om en satte ett tjärkors på lagårdsdörren, så tog de sig inte in. Påskkäringarna samlades på ¨Sônnekul. Där höll de råd- plägning med varandra. På Gråberget samlades de / också. En gång voro de samlade på Sônnekul å skulle resa. Tor, som bodde i Sônnekul, tyckte att de dröjde länge, innan de reste, å sade: ¨Ska' i inte rese nu?' 'Anna på Fjällboda är inte här ännu', fick han till svar. När de for, satte de sig på en sopkvast. Den kvasten smörj- de de med ¨påsksmörja.' I påsksmörjan skulle det va- ra skrap av kyrkklockorna. När de reste så lät det som så: ¨Hôrr, smôrr, resp, vesp'. Se'n stod det av med dem.
Häxor (Påsk)
Far min hade mött en "påskkäring" en påskkväll. Hon ställde sig mitt ivägen för honom å ville att hon skulle få skära honom i fingret. Han skulle få så roligt då. Men far blev rädd å sprang ifrån henne. Då tyckte han att det surrade i luften hela vägen. Det var påskkäringar som var ute å red. De försökte "varsko" sig för dem. För det målade de tjärkors på "fjusdörrarna" å eldade "påskeller" å sköt.
Påsk (Kringgärning)
All spinning var strängt förbjuden i dymmel- veckan. Alla spinnrockar måste ut. Men samma förbud gällde varenda lördag året runt efter kl. 12 på dagen.
Husdjur. (Påsk.)
Ägg, som blivit värpta på skärtorsdag, voro särskilt bra på ett sätt. Lade man en höna på sådana ägg, så fick man kycklingar, som skif- tade färg var gång, de hade fällt sina fjädrar.
Påsk med fastlagen
Namn på de särskilda dagarna under dymmeln: Kôrvmån- dan, fläsktisdan, askonsdan el. dômmelonsdan, skärtorsdan, lång- frädan påsklördan, påskdagen. Det var på onsdagen som inte askan skulle få röras å på torsdagen skulle en inte få tälja eller hugga så att det blev kaser. Den veckan skul- le det inte spinnas. Det gick an att spinna fram till ons- dagen, men sedan skulle spinnrocken bäras undan till ef- ter helgen. Skärtorsdagen gjorde de tjärkors på 'fjus- dörrarna' för att inte kreaturen skulle få lida ont av påsk- käringar på natten. Om en kunde få fatt i ägg så skul- le en äta sådana på påskafton. Men det var så ont efter ägg den tiden. Framemot kvällen på påskaftonen fick en hö- ra påskkäringarna fara fram i luften å vissla. På morgonen stod kreaturen svetta i fjuset för påsk- käringarna hade haft dem att rida på. Det var på / många ställen som det var så. Annars så nöjde de sig med sopa, raka å smörjhorn. De red på en sopa el. raka. Det var en gubbe i Slobyn som hörde en hel skock med påskkäringar i luften. Han vågade inte gå å läg- ga sig utan han gick å laddade bössan å gick till 'fju- set' å lade sig, för han ville vakta kon sin. Påskskjutning var inte så mycket den tiden. De kunde skju- ta något skott med bössorna å i stora nycklar. De fick fatt på litet bergkrut å laddade med. På kvällen kunde en del roa sig med att klä ut sig till häxor. Då gick de å skrämde folk.
Påsk. Häxor.
När fastan började att gå in så slog det inte fel än att fåren blev klippta under öronen. Det var toge med saxen som en rand. Somliga fick två å andra tre klipp. Jag frågade mor om detta, å hon sade, att det var trollkäring- arna, som gjorde det. De skulle ha litet av "örulla" med sig till satan, så att han fick se att de hade varit djärva. Men mor trodde, att de tog kraften med sig från fåren på det viset.
Jul, påsk.
Den som kom först hem från kyrkan på juldagen blev först gift eller först färdig med arbetet. Och då husbonden kom hem från julottan, så skulle drängen stå beredd att slå upp en sup åt honom. Under julen fick inte spinnrocken stå inne, men knutadan började de spinna igen. Det var ju bara fruntimmer, som spann, och den förste karl, som kom på besök den dagen, blev "spinne- karl" åt det fruntimret, som satt vid spinn- rocken. De gick inte gärna bort den dagen, för det var ingen ung pojk, som ville höra, att han var spinnekarl åt ett gammalt fruntim- mer. Den dagen hade de mycket upptåg för sig. De / klädde ut knutagubbar och bar omkring och ställde vid dörrarna. Pojkarna hade också den seden att de gjorde i ordning en liten påse, som det stack fram sopa och raka ur, och i den påsen fanns det mycket "uselt", och den hängde de i hemlighet på ryggen på flickor- na vid påskeldarna, och så stack de hål på påsen och så rann det ut på hennes klä- der. J-a, Idala och Gällinge hade rykte om sig att vara en led bygd. Alla var knivskurna, och det hände, att de fick välja fjärdingeman från annat håll, för det gick ju inte att ta en med ärr.
Jag tror på påsken
Vårdagens jämning den har just gått
Frågor om påsken
Vem är det som står i skrubben