Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vårarbete
När en baka till jul, så baka en ett stort kors. Det skulle gömmas till påsk. Så gjorde bå- de mor och farmor. Om påsk skulle det ätas upp med dricka till. Eller också baka en ihop det med dricka och åt det som soppa.
Påsk
Före påsk målades kors på korna och kora över dörrarna för att utestänga "trollpackor". De som voro riktigt för- sigkomna kunde tags sig före att göra upp en liten eld framför fähusdörren. Bara det varit eldat aldrig så litet så skulle trollpackorna sky.
Påskgubbe
Till påsk gjorde de en gubbe, ibland av trasor och ibland av halm. Den skulle så oförmärkt som möjligt stickas in i flera hus, han fick stå på varje ställe en stund, sen tog de ut honom igen. Det var påskkvällen som de gick med gubben.
Medel att rädda från "farlighet i vatten". Medel att rädda kreaturen mot trollen under påsken
I små barns badvatten lade man röda kol, för att barnen inte skulle få "farlighet ur vatten". Före påsken satte man stål, vanligen en kniv, över dörren till fähuset, så att inte trollen skulle komma in där och skada kreaturen.
Påskkäring
Mor till Jabok i Åker for till Blåkulla. Men hon föll ner en gång och bröt låret, och det ville inte läka sig. Men näs- ta påsk ville hon i alla fall å sta igen, och på morgonen fann de henne liggande död på dynghögen.
Påsk
I "dömmelveckan" före påsk fick inte bryggas o inte bakas o inte slaktas. De sa': "Loppor o löss ur våra hus, dit där de bryggar o baka o slaktar!" Om de utförde dessa arbeten i "döm- meln", så kom då loppor och löss dit.
Festeldar
Före min tid eldade de Kristi Himmelsfärdseld här i socknen, men i min barndom var det bortlagt med eldar då och det var bara påskafton, de eldade. (Har inte hört talas om att man el- dat Valborgsmässoafton eller vid midsommar). Vid påskelden sköt de påskaskott, för den kvällen skulle käringarna "ria påsk" på en riva.
Påsk
I dymleveckan fick de inte spinna; och de fick inte ha några blår ute heller, för då skulle dymlingen skita i det, sa de. Julabrödet skulle de som hade riktig ordning på sej, ha om påska. Drick gömde de också. De skulle korsa över dörrarna den veckan, för de var rädda för påskakäringar och troll och allt möjligt då.
Påsk
Påskafta sulle di korsa över alla döra, så sulle inte dä onda kåmma in. dymmelveckan: svarta månda, vita tisda, dömle onsda, skär torsda, långa freda, påska lörda. Långafreda sulle en inte äta mjölkamat, för då feck en värka.
Påsk
Om påsk lades ett eggjärn på fähuströskeln med eggen upp. På visthusbodens dörr gjordes ett kors med en ring under. Man strök med tjära-. Palmsönda, kôrvmånda, fläsktisda, askonsda, skär- torsda, långfräda, påsklörda. Måndag åt vi korv, å tisdag fläsk, onsdag skulle vara fastedag. Jag var med om detta.
Vårhalvåret
"Palmer" (kvistar av videbuskar) togs in till Palmsöndagen. Sådana var di allmänt ute och ploc- kade och tog in och satte i vatten. Det var så roligt, om en fick in palmer till Palmsöndag. Sen fick de stå inne till påsk. Det var ju med det första som slog ut på våren.
Julseder
Vår Frälsare låg på strå och halm, så skulle di nog ha halm den tia me. De är la ej så länge sen di tog bort de. Di hade vissa ting som te bränna ljus hela natta. Di bakte som di skulle tya till framåt påsk.
Påsk
Dymmelveckans dagar: svarta månda, vita tisda, dömle onsda, skär torsda, långa freda å påska lörda (älle loda). Ätter klåcka 12 på dömle onsda feck ingen spinna å inget feck gå runt.