Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påskhäxeri
Påsk betyder häxeri och i handen håller vi
Påsk
Om påsk gick de omkring och bad om påskägg. De var utklädda så galet, så det kan ingen tänka. De hade sotat sig och klätt ut sig på allt möjligt sätt. Det var en tre fyra stycken som gick. Och så sjöng de. De började alltid med den här versen: "Hör I mor och far, I som ägga har, ge mig ett par hönsägg!"
Påsk
Så många pojkar som fanns i Fäxhults by var ute i säll- skap och tiggde ägg i bygden, och jag var med dem. Det var annan- dag påsk. Vi började strax efter det vi fått môrabitan på mor- ron och höll på till kvällen. Den som bar korgen kallades för riare. Vi andre hjälptes åt att tigga. På kvällen var vi ihop alla på ett ställe och kokte dem och åte dem. Nej, vi sjöng ingen visa. Svarte månda', vita tisda', -, -, -, påska afta. Dömlingen kom i veden dymle onsdag. Det skulle ingalunda på runt på skärtorsdagen; ej spin- na eller male då. Långfredagen fick de inte äta mjölkmat eller fett. det blev bölder och värkar. Påskeldar - de la stora lass med fåraris på höga kullar och sköt hela natten. Påskakäringarna for åt Hälsingeland.
Påsk
Om man skulle gå ut o ta ris på skärtorsdag, så skulle man ha en kniv på sig. När jag tjänte i Räverud i Visnum, så var det alldeles som om ett par får blivit klippta vid påsk. De var klippta över ryggen, lite nedåt sidorna. De gamla tala ju också alltid om att fåren blev klippta på påsknatten.
Påsk
Om påsken trodde de förr att trollpackorna var i farten. De for till Blå- kulla på skärtorsdagen och kom tillbaka på påskaftonen. På påskaftonen sköt de efter dem. Då brukade ungdomar i byn kläda ut sig och vara ute och springa. På långfredagsmorgonen var de upp och ryckte täckena av varandra och gav varandra långfredagsris.
Hösthalvåret
439. Olsmässekrok, så var det så slut med alla förnö- denheter. Då väntade de på skörden. 440-450. Jag vet inget, om de dagarna. 451. Då skulle alltid ätas Mårtens gås. Om Anders braskar, så Slaskar jul. - Om stubben bär hatt Andersmässenatt, då skulle vintern vara till vårfru- dan. Julasommer och påskavinter - om det var gott till jul, skulle det bli kallt till påsk.
Påsk
Dymmelveckans dagar kallades svarte måndag, vite tisdag, aske onsdag, skär torsdag, lång fredag och påske lördag. Under dymmelveckan hade man inte gärna spinnrocken inne, utan man försökte alltid laga så, att man hade spunnit upp innan dess. Ungdomen gick omkring och sjöng för ägg.
Påsk
Om påsken trodde de förr att trollpackorna var i farten. De for till Blåkulla på skärtorsdagen och kom tillbaka på påskaftonen. På påskaftonen sköt de efter dem. Då brukade ungdomarna i byn kläda ut sig och var ute och springa. På långfredagsmorgonen var de uppe och ryckte täckena av varandra och gav varandra långfredagsris.
Påsk
Blå måndag, fete tisdag, dymmel onsdag, –.–, stäc- ke lördag. De fick inte begagna mjölk långfredagen, för det bôrna' ut se'n. Inget arbetsförbud i dymmelveckan. Om påsk gick pojkarna med lyckans stjärna, och de sjöng staffan va en stalledräng. De tiggde ägg med detsamma.
Påsk
Vi tog in "palmen", så fort di börja att visa sig. Det var före påsk, få en ville att di skulle vara ### till påsk. Det var sälgkvistar som en tog in. Detta var i allmänt bruk här i min barndom. Nu för tiden tar di björklöv och vad som helst för att få att sprida ut.
Thea Östlund
Innehåll: torghandel, hemslakt, kräftfiske, sällsynta pengar, fiske, matraster, vällingklockan, lövtäkt, foder, bakning, bryggning, släkthistoria, jul, påsk, väghållning m.m. Utskrift av inspelning från Skogstibble socken, Hagunda härad, Uppland. ULMA Bd 1302-1303:1
Påskseder M 155
21. Man sa på påskafton att man skulle ut och se när påskekäringarna kom tillbaka. Var det storm, så sa man, att det hörs att påsk- käringarna kommer. Man sa också att det luk- tade svavel. Dom som hade lagård brukade rita ett svart kors och sätta en hästsko över djuren. Stålet biter inte det onda på. När di skulle lägga sig om kvällen (påsk afton), spottade de ut genom dörren tre gånger och så sa di: "tvi dej, du lede!"; så släppte di ut en katt, ville inte katten ut, så fick han komma in igen, och så stängde man dörren väl. Sprang katten sin väg, så tydde det på att han skulle dit, där påske käringarna skulle landa. Meningen / med detta va väl att di skulle utröna om påske käringarna skulle landa i närheten av deras hus eller ej.
påsk
Dagarna i påskveckan kal- lades svarta måndag, vite tisdag, aske onsdag, skärtorsdag, långefredag och påskelördag. I påskveckan skulle man korsa alla dörrar för häxorna. De foro på skärtorsdagen till Blå- kulla och kommo ej tillbaka förrän annandag påsk. De kvällarna då de foro och kommo var man all- tid ute och sköt för att skrämma dem. På långfredagen skulle man ge bar- nen ris, (men sages mannen hade glömt vad det skulle vara bra för). / Man brukade före påsk att skicka påskbrev till varandra. På dessa brev skrev man någon "narrande vers", som man kom ihåg. På påskafton åt man alltid mycket med ägg. På påskdagen sade man att solen dansade när den gick upp. På påskafton tände ungdo- men en eld på någon plats där det inte var farligt för eldfara. Efter det man eldat brukade man alltid gå någon ställe och dansa.