Riddarholmen, ursprungligen kallad Kidaskär och senare Munktolmen, har en central roll i Sveriges historia. Under medeltiden grundades ett gråbrödrakloster här av Francisanorden, vilket lade grunden till öns sakrala karaktär. Efter reformationen och indragningen av klostergodsen förvandlades klosterkyrkan till Riddarholmskyrkan, som sedan dess har fungerat som gravkyrka för de svenska kungligheterna. Här vilar monarker från Vasaätten och framåt i historiska gravkor.

Under stormaktstiden undergick Riddarholmen en omfattande metamorfos från klosterområde till aristokratiskt maktcentrum. Högadliga familjer lät uppföra ståtliga palats i tegel och puts, såsom det magnifika Wrangelska palatset, uppfört av Carl Gustaf Wrangel, och det angränsande Stenbocks palats. När Stockholms slott brann ner 1697 flyttade den kungliga familjen tillfälligt in i det Wrangelska palatset, som därmed fungerade som kungligt residens under flera år.

Ön har också hyst centrala statliga institutioner som Svea hovrätt och Riksarkivet, vilket har präglat dess byggnadsbestånd med ämbetsverk och arkivbyggnader. Arkitektoniskt uppvisar Riddarholmen en rik palett av stilar, från medeltida tegelarkitektur och vasarenässans till stram karolinsk barock och nationalromantiska tillägg från det tidiga 1900-talet då Birger Jarls tår uppfördes.

Idag är Riddarholmen en fridfull och kulturhistoriskt tätt packad miljö som bjuder på dramatiska vyer över Mälaren och Riddarfjärden. Besökaren kan vandra längs kullerstensgränder flankerade av historiska ämbetsbyggnader och beundra de praktfulla fasaderna på palatsen som minner om Sveriges tid som stormakt i Europa.