Det Kungliga biblioteket (KB) har anor som går tillbaka till 1500-talet och Gustav Vasa, vars söner samlade in litteratur till det kungliga boksamlingarna. Efter det förödande slottet Tre Kronors brand år 1697, då stora delar av boksamlingen gick om intet, flyttades resterna och växte till sig i olika byggnader i Stockholm innan behovet av ett专sifikt nationalbibliotek blev akuts på 1800-talet.

Den nuvarande monumentalbyggnaden vid Humlegården i Stockholm uppfördes mellan 1870 och 1878 efter ritningar av arkitekten Gustaf Dahl. Byggnaden uppfördes i tidstypisk nyrenässansstil med en fasad klädd i gulbrunt tegel och sandsten. För att säkerställa boksamlingarnas säkerhet mot brand var konstruktionen nyskapande för sin tid, med bärande balkar och pelare av gjutjärn samt eldsäkra valv mellan våningsplanen.

I bibliotekets samlingar förvaras oersättliga nationella klenoder, däribland Codex Gigas (även känd som Djävulsbibeln) från början av 1200-talet, samt den unika Rökstenens äldre avskrifter och otaliga handskrifter från svensk medeltid och stormaktstid. Byggnaden har genomgått flera moderna tillbyggnader, bland annat stora underjordiska magasin sprängda i urberget under parken för att rymma landets samlade tryckta kulturarv.

Idag fungerar Kungliga biblioteket inte bara som nationalbibliotek utan även som ett aktivt forskningsbibliotek och centrum för svensk bibliografi. Besökare möts av den imponerande centrala läsesalen, ståtliga skulpturer av historiska författare och forskare samt en rad tillfälliga och permanenta utställningar ur de omfattsamma arkiven.