Skúli Magnússon föddes år 1711 på gården Kálfafell i Island. Han verkade under en svår tid för ön, då det danska monopolhandelsystemet och naturkatastrofer hårt prövade befolkningen. Genom sin utbildning och skärpa klättrade han i rang och utnämndes till landets förste inhemska syssloman eller landfógeti år 1749. Hans ämbetsgärning kom att präglas av en stark vilja att reformera det isländska samhället i grunden. Inspirerad av upplysningstidens idéer och merkantilismen sökte han nya vägar för ekonomiskt oberoende. Han insåg tidigt att Islands ensidiga jordbruk inte räckte till utan att landet behövde industrialiseras och diversifieras. Skúli Magnússon grundade de så kallade inrikes manufakturerna på Reykjavík under 1750-talet. Dessa företag etablerade tillverkning av ullvaror, svavelutvinning, fiske och skeppsbyggnad med stöd från danska kronan. Hans vision var att göra Reykjavík till ett blomstrande handelscentrum och en motviktt till de danska handelskompaniernas monopol. Trots motgångar, markbrister och motstånd från både lokala bönder och danska intressen drev han sina projekt vidare med stor handlingskraft. För sina insatser för den isländska ekonomin och stadens tillväxt hyllas han ofta som grundaren av Reykjavík som stad. Han avled år 1794 efter ett långt liv i samhällets tjänst, djupt präglad av sin tids strävan efter samhällsnytta.