Transkriberad uppteckning

För längesen, när min far tjänade vid Flytthem, var Sundstedt ägare till gården. Han hade hundar som var lika stora som vargar. En eller två hundar brukade han ta med sig, när han gick till skogs. Då var det inte farligt att möta varg, för hundarna var inte goda att tas med. Det sägs t. o. m., att vargen brukade gå ur vägen för dem. Men en gång korn en av hundarna hemrusande och kastade sig mot dörren, så att låset gick upp. Efter hunden kom fem vargar. Sundstedt stod och såg dem genom fönstret, men han hade ingen bössa. Till sist öppnade han dörren. Då vände vargflocken och tog vägen åt Horn till.