Transkriberad uppteckning

Torparen berättade senare, hur han har sig åt för att bota bössan. Han gick till en gumma nånstans i Småland som hade rykte om sig att kunna lite av varje. Hon tog fram en bok som var så gammal, att bokstäverna var röda, och där läste hon, hur fallet skulle behandlas. Gumman kunde trolla på avstånd, och hon satte på bonden en sjukdom, så att han blev sängliggande. Frampå vårsidan var han så illa däran, att han inte kunde hålla sig längre utan nästan kröp iväg till torparen. När han kom in, tog han bössan från väggen. Då först släppte krämporna, och bössan blev duglig igen. På torparn var det heller inget fel, utan han kunde hålla på med sin jakt.