Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Julseder M 153
9. Var och en hade sina fattiga som han gav till jul. Men så'na stora insam- lingar till jul och allmänna utdelningar som nu var det inte då. 10. Några riktiga julhögar som på landet har jag inte sett eller hört om här i sta'n. Men man brukade ge tjänares barn t.ex., pepparkakshästar och andra kakor till jul.
Tredjedag jul.
Di hade jul en hel vecka, som di inte gjorde något. På en herrgård här blev folket tillsagda att på ut på logen och tröska tredjedag jul. Då sa- de arbetarna: "Det har aldrig i urminnes tider skett att hungerslaga gått här på tredjedag jul." Di slapp att tröska den dagen.
Väderleksmärken
Om det snöar på trettondag jul eller på "trättneaftan", så blir det mycket snö under vin- tern, å en lång vår. Regnar det, så blir det myc- ket regn vid den tiden som höet skall bärgas. "Anda-trätt ä jula slätt" var ett gammalt ordspråk, men det tog inte slut på julen förrän tjugondag Knut. - "Tjugne Knut körer jula ut."
Trettondagen och Knut
På trettondagen gick de omkring i gårdarna med ljusestjärna. Det var den som var stjärnan som var utklädd. Han hade en krona på huvudet också. De sjöng när de kom i stugorna, men jag minns ej om det var något bestämt de sjöng, utan de kunde nog ta vad som föll dem in. Det var på kvällen de kom och över allt skulle de ha åtminstone en sup. På tjugondagen räknade de att julen tog slut. "Knut kör jula ut", sa' de. Då skulle det vara festligt. En del söp sig fulla och körde ut julen på det sättet. Sedan de börjat med julgranar så tog de ut den på Knutsdagen. Men ofta så kastade de inte ut den, utan de brukade sätta upp den någonstans på gården. Under hela jultiden fick ingen komma in i huset utan att bli fägnad. På annandagen brukade de börja med dansgillen och höll på med kalas och dans under hela julen.
Jul
På middagen julafton kokade de en gryta med fläsk, kött och korv som de skulle ha att äta under jul- en. I den grytan doppade alla familjens medlemmar. Och det var det enda de fick till middag den dagen. På annandagjul på morgonen och även tredjedag jul kom tre karlar och hälsade på i stugorna. De ha- de stjärna i luvan och den som gick först hade tre stjärnor på bröstet. De kallades för "tre vise män" dessa karlar. De gick omkr. i stugorna och tiggde. Den som gick först i reden var själve sångaren. Han sjöng när de kom fram till stugan och när de kom in. De båda andra bar varsin säck. I säckarna förvarade de det som de tiggt ihop. De fick kalas i varje stuga och förning i säcken. Jag kan bara de första orden på vad de sjöng: ____ "I dag / i dag är andag jul" - - - "Käre far i huset då yng- lingarne roa sig - - - ." "Kära mor i spisen i ger mig ett stycke utav grisen." Så sjöng de ef- ter allt vad de ville ha. En dag i julen kom alla som givit gå- vor tillsammans i en stuga och hade "juldans" Då dansade de, drack och hade roligt. När trettonhelgen var över var julen slut. Till den dagen firade de jul. Sen började det var- dagliga arbetet som vanligt. Men alla dagar där- förut voro som helg.
Vårarbete
Det bästa brödet som fanns i "julhem", som låg på bordet över julen, gömdes i haverbingen å togs fram den dag på våren, då de började "plôganna". "Julkorset" var med i den högen. De blötte upp brödet i dricka som gömts från julen och åt. Det minns jag. Det skulle in- te bli bra, om de inte gjorde det.
Knut
414 En det gjorde bra kalas för att driva ut julen.
Fröjdat vart sinne, julen är inne, Frälsaren kommen är
Fröjdat vart sinne, julen är inne, Frälsaren kommen är
Det hände uti kvarnen
Det hände uti kvarnen det var strax före jul
Spring morsan Spring
Varje jul på annandagen tar min far först av sig kragen
Kvarnavisan
Det hände uti kvarnen det var strax före jul
Sång gitarr
Det hände uti kvarnen det var strax före jul
Nu ringer klockorna i vår by
Nu ringer klockorna i vår by nu kommer julen den kära