Kalmar har sedan tidig medeltid spelat en avgörande roll för det svenska rikets försvar mot söder och öster. Ursprungligen anlades en befäst anläggning med ett runt torn under 1100-talet, vilket efter hand byggdes ut till ett starkt kastell av Magnus Ladulås. Platsen kallades ofta för "rikets nyckel" på grund av sitt ytterst strategiska läge vid den danska gränsen och farlederna i Östersjön.

Under Gustav Vasa och hans söner Erik XIV och Johan III förvandlades den medeltida borgen under 1500-talet till ett storslaget renässansslott. De skickliga arkitekterna och byggmästarna från Wasaätten skapade de tidstypiska runda hörntornen, praktfulla fasaderna och de eleganta paradvåningarna som än idag präglar silhuetten. Slottet är också intimt förknippat med Kalmarunionen som slöts här år 1397, där de nordiska länderna samlades under en gemensam monark.

Historien om Kalmar rymmer otaliga belägringar och strider, inte minst under Kalmarkriget i början av 1600-talet då fästningen till slut intogs av danskarna efter hårt motstånd. Det tidstypiska bastionstillståndet och de mäktiga vallgravarna vittnar om den militärtekniska utvecklingen. Slottet kom därefter att förfalla under en period men räddades och restaurerades under 1800- och 2000-talen till det nationella kulturarv vi ser idag.

Idag möts besökaren av välbevarade mäktiga salar, fängelsehålor och fästningsverk som berättar om dramatiska kungaval, intriger och krig. En vandring genom Kalmar ger en levande inblick i den nordiska stormaktstidens arkitektur och maktspel, omgiven av Kalmarsunds glittrande vatten.