År 1523 utgör ett av de mest omvälvande årtalen i svensk historia. Det var under detta år som Kalmarunionen slutligen föll samman och den moderna svenska suveräniteten tog form ur det krigsdrabbade riket. Den 6 juni 1523 samlades riksens ständer till riksdag i Strängnäs, där Gustav Vasa formellt valdes till Sveriges konung. Detta historiska maktövertagande innebar att den svenskaftonen bröts efter decennier av inre strider och konflikter mot Danska kronan.

Bakgrunden till valet stod att finna i befrielsekriget som inletts ett par år tidigare, sedan Gustav Vasa landstigit i Mora och samlat dalkarlar omkring sig. Med stöd från Lübeck och Hansa-förbundet hade upprorsmännen lyckats inta de flesta svenska städer och fästningar från de danska trupperna. När Stockholm kapitulerade stod vägen öppen för att befästa den nya regimen. Valet i Strängnäs gav den nye kungen den legitimitet som krävdes för att ena riket, även om stora utmaningar med uppror och missnöje väntade under de följande årtiondena.

Idag minner flera platser i Strängnäs om dessa dramatiska händelser under 1523. Strängnäs domkyrka, där viktiga beslut fattades i samband med riksdagen, står som ett monument över denna tid. Det var också här som biskop Matthias Gregersson och andra kyrkliga företrädare fick bevittna hur maktbalansen i landet skiftade dramatiskt från den katolska kyrkan och unionstrogna till en stark centralmakt under Gustav Vasa.

Besökare till Strängnäs kan idag vandra i historiska fotspår genom stadens äldre delar och uppleva miljön vid Mälarens strand som en gång utgjorde skådeplatsen för det kungaval som lade grunden till det moderna Sverige. Platsen bär på ett omistligt kulturarv som påminner om den brytningstid då medeltid övergick i Vasatidens nya samhällsordning.