Under 1500- och 1600-talen genomgick Sverige en omvälvande tid av statsvardande, krig och kulturell blomstring som formade landets historiska kulturmiljöer på djupet. I kölvattnet av Gustav Vasas maktövertagande och reformationen indrogs kyrkliga godši kronans ägo, vilket lade grunden för en ny tids adliga godssystem och storslagna säteribildningar. Under ledning av ätter som Oxenstierna och De la Gardie uppfördes och byggdes om en mängd slott och herrgårdar i renässansens och tidig barocks tecken. Arkitekturen präglades av symmetri, trappgavlar, hörntorn och påkostade stenhus som skulle manifestera ättens rikedom och politiska inflytande i det växande imperiet.

Denna dynamiska epok var dock fylld av slitningar, där reformationens konsekvenser, ständiga krigståg och den tunga skattebördan på allmogen lämnade djupa spår i landskapet. Under 1600-talets stormaktstid kom många av de svenska godsen att spela en central roll som centra för militärorganisation, jordbruksexpansion och tidig industrialisering genom bergsbruk och järnhantering. Städernas innerstäder rustades upp, och herrgårdsmiljöerna knöts allt hårdare till den centralstyrda kungamakten i Stockholm genom nya vägsträckningar och milstenar.

Idag utgör platser från 1500- och 1600-talen uppskattade besöksmål där besökaren kan uppleva den tidens säregna byggnadskonst, trädgårdsanläggningar och bevarade interiörer. Många av dessa miljöer förvaltas med stor omsorg för att lyfta fram adelns och böndernas skiftande livsvillkor under en av Sveriges mest dynamiska historiska perioder. Arkeologiska fynd i form av myntskatter, vapen och vardagsföremål från perioden ger en direkt inblick i krigets och handelns vardag.

Vid ett besök i dessa historiska miljöer möts man av en påtaglig närvaro av stormaktstidens stolthet och maktkamp. Det är miljöer som inte bara berättar om fältherrar och kungligheter, utan också om hantverkarnas skicklighet, tidens symbolmättade konst och de människoöden som bar upp samhället under tidigmodern tid.