Djursholms slott har en lång och brokig historia som sträcker sig tillbaka till medeltiden då egendomen tillhörde den inflytelserika Bjelke-ätten. Under medeltiden uppfördes en enklare sätesgård på holmen, men det var först i slutet av 1500-talet som den verkliga storhetstiden inleddes. Riksrådet Gustaf Banér, gift med Kristina Svantesdotter Sture, lät uppföra den mäktiga storgården i vasarenässans som än idag utgör kärnan i slottets byggnadsverk.

Under stormaktstiden fortsatte godset att spela en central roll i rikets affärer. Slottet ägdes under lång tid av Banér-ätten, vilka satte sin prägel på både interiör och exteriör. Här vistades tidens mäktigaste män och kvinnor, och godset fungerade som centrum för ett omfattande förläningsområde som sträckte sig över stora delar av Södra Roslagen. Byggnaden har genomgått flera omfattande renoveringar och ombyggnationer under århundradena, där tidigare försvarsfunktioner efterhand fick lämna plats åt ståndsmässig representation.

I slutet av 1800-talet skedde en dramatisk förändring då stora delar av godsets marker styckades av för att anlägga villasamhället Djursholm, ett av Sveriges första trädgårdsstäder initierat av Henrik Palme. Själva slottsbyggnaden kom att användas som läroverk under en lång period, vilket räddade den historiska byggnaden från förfall. Idag inrymmer slottet bland annat kulturskola, konsthall och lokaler för kommunala arrangemang.

Vid ett besök idag möts besökaren av en välbevarad slottsmiljö som spegelvändert berättar om såväl adlig makt under stormaktstiden som den moderna villastadens framväxt. De äldsta murarna döljer sig fortfarande i byggnadens stomme, och i de omgivande parkmiljöerna kan man ana spåren av den gamla barokkträdgård som en gång hörde till godset.