Riddarhuset inrättades genom Gustav II Adolfs riddarhusordning år 1626 för att organisera och kontrollera den svenska adeln samt fastställa dess inbördes rangordning. Institutionen fungerade som adelns ståndssamhälle i Sveriges riksdag fram till ståndsriksdagens avskaffande och införandet av tvåkammarriksdagen år 1866.

Byggnaden i Stockholm, där institutionen residerar, är ett av stadens förnämsta barockpalats. Det uppfördes under ledning av arkitekter som Simon de la Vallée och Heinrich Wilhelm Tessin, och dess salar pryds av tusentals målade sköldar som bär adelsätternas heraldiska vapen.

Genom historien har Riddarhuset varit förvaringsplats för adelns stamtavlor, genealogier och rullan över adliga ätter. Ätten Oxenstierna och ätten Brahe är exempel på framstående ätter som haft stor inverkan på institutionens och rikets öden under århundradena.

Även om adeln förlorade sin politiska särställning i riksdagen i slutet av 1800-talet, fortlever Riddarhuset som en sammanslutning för den svenska adeln och förvaltar dess omfattande historiska arkiv, donationer och fonder.