Introduktion

Under det tidiga 1900-talet importerades intelligenstestningen från kontinenten och USA till Sverige, där den snabbt anpassades till statens växande behov av befolkningskontroll och social styrning. Genom att mäta och kvantifiera mänskliga egenskaper skapades en skenbar vetenskaplig objektivitet som fick djupgående konsekvenser för tusentals individer. Metoderna kom att bli centrala verktyg inom ramen för tidens rasbiologi och den framväxande svenska välfärdsstatens sociala ingenjörskonst.

Den rasbiologiska kontexten och mätandets ideologi

Forskare knutna till Statens institut för rasbiologi med säte i Uppsala spelade en avgörande roll i att sprida och legitimera föreställningen om att mänsklig intelligens var ärftlig och strikt mätbar. Herman Lundborg, institutets förste chef, tillsammans med andra ideologer, använde standardiserade mätmetoder för att dra upp skarpa gränser mellan det önskvärda medborgarskapet och det som definierades som undermåligt.

Begreppet IQ användes för att vetenskapligt kategorisera och marginalisera individer som bedömdes som 'mindre värda' eller 'abnorma'. Denna praktik begränsade sig inte till den slutna psykiatrin utan genomsyrade hela samhällsstrukturen, inklusive specialskolor, barnavård och fattigvård.

Konsekvenser i skolväsen och vardagsliv

I skolväsendet användes mentalprövningar för att sortera ut barn som ansågs odrägliga eller obildbara. De som inte nådde upp till de uppsatta normerna segregerades till specialklasser och stämplades för livet i officiella register. Marginaliserade grupper, däribland resandefolk, fattiga och personer med olika kognitiva funktionsnedsättningar, drabbades särskilt hårt av denna systematiska klassificering.

Denna sortering bildade fundamentet för den repressiva socialpolitik som senare kulminerade med omfattande tvångssteriliseringar och institutionella intagningar under decennierna som följde.

Källmaterial och arkiv

Historiska studier av denna mörkare era vilar på ett omfattande källmaterial. Centrala arkiv för att förstå denna utveckling inkluderar Riksarkivets samlingar efter Statens institut för rasbiologi, Socialstyrelsens arkiv samt arkiven vid Lunds universitet rörande tidig pedagogik och psykologi. Även samtida press, tillgänglig via Kungliga bibliotekets digitaliserade tidningar, ger en bild av hur den mentala prövningen och rashygienen diskuterades i offentligheten.

Källförteckning

• Riksarkivet: Samlingar efter Statens institut för rasbiologi.
• Socialstyrelsens arkiv: Handlingar rörande steriliseringar och sinnesslöavård.
• Lunds universitets arkiv: Institutionen för pedagogik och psykologis historiska handlingar.
• Kungliga biblioteket: Digitaliserade dagstidningar 1900–1950.