Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Julafton
Mor skulle promt baka så mycket bröd till jul att det räckte över 'vâffer'. Å jag tror att de skulle hug- ga så mycken ved till jul att de skulle ha kvar av den till Mickelsmäss. Dagen före julafton skulle palten bakas. Den hängdes upp på spett att torka. 'Jullim- pan' skulle vara till 'vâffer'. Allt skulle räcka så länge. Å till jul skulle trösken vara avslutad. Ef- ter jul skulle alla karlar till skogen å kola, så kom de hem frampå våren. Själva kolningen var nog färdig till jul. För den sista milan för året rök på julafton, men milorna skulle rivas å kolen skulle fraktas bort.
Tjugondag Knut
Eljest hade de för sig att tjugondag Knut skulle ju- len ut. Då sopade de ut julen. Då fick karlarna ta på sig blaggarnsskjorta, och så fick de börja med att äta grovt bröd igen.
Jularen
Jularen
Trettondedagen och Knut
Talesättet var, att "tjugonde dag Knut är jula ut." Det kunde ibland firas med någon liten festlighet, men annars inget särskilt, annat än att då bars granen ut, och därmed var julen förbi.
Jul och fasta
Om ljuset slack ve julen, så skulle den som va närmst dö de året. Di hadde ett ordstäv: "Efter jul kommer fasta." Di mena att efter goa tider blev de sämre, så va deras fundament.
Jul på skeppet
Jul på skeppet
När julens alla klockor ringa
När julens alla klockor ringa
Trettondedagen…..Nu har jag slutat att fira jul?
Trettondedagen…..Nu har jag slutat att fira jul?
Nu kommer vackra julen
Nu kommer vackra julen till jorden
Schottis Jul på skeppet nr 07
Schottis Jul på skeppet nr 07
Mjuka klappar
Snart är det jul mina vänner, snart är det så igen
Spring morsan Spring
Varje jul på annandagen tar min far först av sig kragen
Djurens julmat
Vid jul skulle kräkena ha av all mat som de gjort i ordning till jul- kvällen. Det var i Krokstad.