Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Rået låter ro sig över ett vatten.
På Korsuddarna på Bromarvlandet var en tomte. En karl kom roende från Bromarvssidan, och då ropade tomten, att karlen skulle ro honom över till Pettusidan till Svaluberget. Han gjorde så, och tomten satte sig bak i ökstocken och vägde då så mycket, att båten ville sjunka. Tomten på Svaluberget såg det där och ropade: »Ro inte hit!» Men den SOM satt i båten sade: »Ro på bara!» När tomten kom i land, började de båda slåss, så att allt småskogen och stubbarna rycktes upp.
Husdjur
En gammal gubbe här i närheten som dog härom året, hade en orm nerborrad i sin lagårdströskel. Den skulle vara levande när den lades ner där. Och en lie sattes opp över lagårdsdörren med stålet opp som skyddsmedel. En nyköpt ko skulle in i köket o äta ur en gryta, då trivdes hon sedan. Det var en gumma som bodde här oppe på östra sidan älven. När hon ledde en ko till marknaden, så hade hon inte / något rep o ledde den med. Och när hon köpt en ny ko, så ledde hon inte den heller, utan kon följde med ändå. Hon hade en brödbit i vänstra armhålan o gav henne. Och hon kunde gå ifrån kon o in på ett ställe efter vägen, o kon stod kvar utanför o vänta utan att vara bunden. Hon hade en sugga, o denna ville till galt en gång, men kararna i huset ville inte hjälpa henne, de tyckte det var onödigt o inte lönade sig. Hon gick då själv iväg, o sug- gan följde efter, när de kommo till älven vid Lia tog hon en eka o rodde över till Lidetorp, där var galt. Suggan var med, o sen for de tillbaka på samma sätt, o suggan födde grisar i sinom tid. / De for aldrig ut på någon körning förr utan att ha några brödkakor med sig. Hästarna visste så väl om detta, så de stod o gnägga när man rasta.
Husdjur
Det var en gubbe som gjorde en stallkvast en dag i julveckan. Då gick hans gumma dit o sa: "Låt bli dä där, i ***môra kan du göre den men inte i da, dä blir te ditt o hele husets fördärv!" Då lät han bli till nästa dag, o då prova han den o sopa under hästen. Sen dog hästen. Då sa han te gumma: "Dä ä ditt fel att hästen ä dö, ja skulle fått gjort kvasten i går." Men jag vet inte vilken dag det var. Förste gången på våren som de släppte ut hästarna på bete, skulle husbonden göra ett tjärkors i skallen på dem.
Husdjur
När man åkte ut, lade man en kniv eller stålbit i fickan som skyddsmedel för sig o hästen. Och så skulle de spotta i skaklarna när de satte för.
Husdjurens sjukdomar
"Trollkäringsmör" kalla de gul svamp som kom upp på stubbar o murkna trän. Sådan tog de rätt på o skulle ha som medicin åt djuren. En häst hemma hade blivit ormbiten så att hela huvudet svällde opp. En gumma där borta på östra sidan älven här i Nysund botade ormbett, o hon hade lärt sin son. Han erbjöd sig nu att bota hästen. Men först ville han gå hem till Emma, hustrun, ett tag. När han kom tillbaka, tog han om huvudet på hästen o muttra nånting. / Men jag fick ej höra vad han sa. Sen öppna han munnen på henne o gjorde tre blåsanden in, men han fick ej dra andan emellan, "för då får ja det," sa' han. Men hästen blev bra sedan. "Va skulle du hem för först," sa' jag. "Jo, jag måste fråga så jag inte läste fel, dä ä inte lika te ormbett o te ***skôtt," sa' han.
Frimurare
Om det var någon förr som reste till en större stad, så blev han så förmanad att han skulle akta sig så han inte kom i lag med frimurarna. De trodde, att dessa tog människor & gjorde slut på dem.
Naturföremål
Mellan Fågelåsen o Bäcketorp här i Nysund har varit ett "bål," där de vägfarande kastat på kvistar. Det var en inspektor från Svartå som de sköt där, han kom o red på en häst. De hade talat vid en knekt att skjuta honom, så skulle han få ett kovärde, o det var 75 kr. på den tiden. Att de skulle kasta kvistar där sen var för att det var ett minne av händelsen, någon annan betydel- se vet jag ej. Stumperebacken ligger här mellan Sirbo o Slätåsen. I närheten av vägen är en stuga, som de förr / kalla Holm-Nisses, nu är den ombyggd. Holm-Nisse var svarvare, o hans son bruka gå med handel. De påstod, att de dödat en dalkulla där, som gått med handel o kommit dit. Det var en annan handlare, som bodde där, o det skulle vara rätta mördaren, trodde de. De mörda henne o tog det hon hade, o konstigt såg det ut, ty hennes far var med till socknen, o han gick o leta efter henne sen. Jag minns inte detta, men mor tala om det. Men där i Stumperebackarna gick dalkullan igen sen. Det fanns också något där, som de kalla "Stumpoxen." Han skulle komma fram ur en stor sten där i backen. Den stenen är sönderskjuten nu. Men de sa också, att Stumpoxen var en gris, som de stoppat in i / en säck o bundit till o gjort hål för fötterna. Sen sprang han där o skrämde folk. Vid Däldenäs i Nysund skulle jättar ha burit ihop stenar, fyra stenar under o ett stort berg ovanpå.
Naturföremål
I Däldenäs i Nysund var en källa där de förr skall ha offrat litet av varje, pengar, hakar o hyskor, remsor o lappar av de sjukas kläder, vanligen barn. Men det var farligt för andra att ta något där, då skulle de få sjukdomen i stället.
Naturföremål
Björnkällan i norra Nysund väster om Håkanbol var e offerkälla, där släppte de ner pengar förr. Ett ställe rätt öster om här kallades Holmens, där skulle de ha mördat en dalkulla, o där spöka det. Pojkar, som hade nåt rackar- tyg i tankarna, var dit o skrämde sina kamrater där. De sista som bodde där var en bror o syster, de hade en gris, o den skulle spöka. Men det var drängarna i Sirbo som hade stoppat in grisen i en säck o bundit till i bägge ändar, så att grisen ej slapp ut. / Det skulle vara lögn att dalkullan blev mördad där, hon kom tillrätta sedan till sitt hem i Dalarna.
Naturföremål
Björnkällan i norra Nysund åkte de mycket till på trefaldighet. Sär- skilt åkte de dit med barn på trefaldighetssöndag. Trefaldighet är första "brunnsdagen". Björnkällan skulle egentligen vara för barn. Och de tog också hem mycket vat- ten därifrån för att bada barnen i om de inte var krya. De fann på Björnkällan från början på det sättet att en person gick förbi där o hörde att ett barn skrek där vid källan.
Naturföremål
Det var en dalkulla som låg över på ett ställe som de kalla Holm- Nisses i närheten av Slättåsen i Nysund. Hon stod på Åtorps marknad, o så skulle hon vänta några dar o fara till torg- dagen i Karlskoga, men folket fick aldrig se henne mer. De påstod att de snara ihjäl henne hos Holm-Nisses om natten o sen bar henne i en säck till en sten där. Och på den stenen såg de ljussken jämt sedan men aldrig förut. Och hästarna kom de inte förbi med där förrän de stått en halvtimme. En soldat Sund från Åtorp hade varit i Finne- / rödja, o han blev stående där också. Den, som körde, tyckte det var märk- värdigt, men Sund sa': "Mana inte på hästen, han måste stå sin tid, det beror på en dalkulla som blivit mördad här." Bönder, som for till kvarnen, blev stående där också. Det har varit ett bål här vid vägen mellan Bäcktorp o Fågel- åsen, där alla, som gick förbi, kasta på en kvist. Alla, som gick förbi där, när de körde vall sina kritter, skulle kasta på en kvist, så om hösten var det så stort. Det var en inspektor som blev skjuten där, han blev hängande i stigbyglarna, o hästen sprang neråt Bäcktorp. Han lyckades skrika: "Ja har blivit så illa skjuten!" Men sedan dog han. / Kvistarna kastades på sedan som ett minne av händelsen.
Naturföremål
Vi kom vid Brunstorp här med varsitt par oxar, två stycken. Där börja oxarna "åttre" baklänges. Vi skulle försöka le dem förbi, men det gick inte heller, de åttra oppåt husen. Det var en kvinna, som bott där på stället, som stått lik i boden där. När vi kom opp till Botorp med dem, så var de så slaka. Men jag har hört att om de är ute med en häst, o han stannar nånstans på vägen, så skall de gå fram o titta under betslet, då ser de detsamma som hästen. Det var en person som ej kom / fram när han skulle gå mellan Storrbo (Storbjörboda) o Koltorp i Kvistbro sn., det var något som hindra honom. Men om han bar en sandpåse på ryggen närmast kroppen så kom han fram. På Bålet, mellan Fågelåsen o Bäcktorp i Nysund, kasta alla en kvist som gick förbi. Det var inte fritt än de var lite rädda förr när de skulle förbi där. Jag vet ej annat än det var till ett minne som de kasta kvistar där. En inspektor från Svartå blev skjuten på den platsen.
Naturföremål
Här opp mot landsvägen är ett berg, Rabbåsberget, på ett par ställen på detta är det platt o slätt som slätaste golv, o där bruka vi dansa på lördags- o söndagskvällar, därifrån är så vacker utsikt. Det skall ha varit något slags troll där i berget, men jag vet ej vidare om det. Där vid Stumpbacken intill trollberget var en stor sten alldeles vid landsvägen. För var gång den hörde kyrkklockorna rulla den tvärs över vägen o tillbaka igen. Från norra delen av Ny- sunds sn. särskilt gick de till Björn- / källan på trefaldighet o drack. Den ligger norr ut här i socknen. Där släppte de i pengar också. Vi från södra delen av socknen gick mera till Porla brunn söndagen före midsommar. Men det var mera för att komma ut, det var en mark- nad där då, o vi gick genvägar dit genom skogarna. "Källebusen" skrämde de barnen för.