Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Julen Julen Julen Julen mor har städat hela dan
Julen Julen Julen Julen mor har städat hela dan
Hösthalvåret
"Sjusôvre" (27/7). Om det regnar den dagen, så blir det regn i sju veckor. "Larsmäss" 10/8. Då väntade en på att få ny kaka för året. "Peterfäng" (1/8). Det var den dagen som en skulle få äta nya potatis, om de var satta i rättan tid. "Meckelsmäss" (29/9). Anders var märke till hur vädret skulle bli medan jul. "Anders brask, jula slask."
Tomas.
Tre dagar före jul ställdes spinnrocken bort. De andra arbetsredskapen ställdes också undan till efter jul. – Den dagen skulle en bada, så att en var ren och fin till julen. Först skulle barnen bada, sedan de äl- dre och tjänarna till sist. – Koppar och allt som skulle skuras, skulle vara blank och fin till den dagen. Dagen kallades "dan-före-dan-före dôpparedan".
Trettondagen och Knut
På trettondagen om middagen skulle det vara kål. Annat minns jag inte. Gammalt folk brukade tala om, att det kom "stjärn- gossar" medan jul. Och det skulle säkert ha varit på kvällen till trettondagen. De kom med "ljuse stjärna". De var många i följe. De som gick först hade ett ljus i en stjärna som var gjord av pap- per. Med Knut minns jag intet skämt annat än det sades att en skulle köra ut julen.
Tomas
Tre dagar före jul hade vi Tomas. Jag minns att det du skulle ha malat till jul skulle vara gjort före den dagen, för efter den dagen skulle det vara fred med kvarnarna. Om Tomas, tidigt på morgonen, skulle en tala om för råttorna att en inte orkade föda dem å så skulle en visa dem att de kunde gå dit el. dit, för de hade bättre råd att släppa till föda.
Julseder
Man fick ej spinna under julen före trettondagen. Golvet var under julen betäckt med halm, denna inlades julafton samt låg kvar tils över annandagen. Jultyppa användes i ungdommens samt även i de äld- res lekar. Berättaren trodde att så kallade svarta ljus skulle stå på julbordet om julafton för de döda i familjen. Svarta ljus kallades sådana som efter att ha varit tända snart släkts.
Skrock och vidskepelse
Förr om jula då skulle di allti ha en hög mä brö, e kaka utå vardera sorten, unner duken på bort, å den skulle di inte få röra, utan den skulle ligga hela jula, änna te ätter nyår, då. Å sen skulle di ge krittera utå de där bröt unner året.
Lucia. Julafton
Vet ej vilken dag som är lille julafton. Lille julafton firades förr inte på något särskilt sätt. Ej heller gav man gåvor då. Luciafirandet började ganska nyss i bygden. Känner ej till uttrycken "lussegubbar" eller "lussegetter". Vet inte när luciaseden med den vitklädda flickan med ljus i håret infördes. Har ej sett någon sådan flicka. Vet inte hur Lucia firades innan utklädseln till Luciabrud kom till. Vet inte om man ätit särskilt tidiga frukostar den dagen. När Hugo kom hit från Marstrand 1923, så förekom luciaseden med bara bjud- ning på kaffe och lussekattor, "dövelskattor" i Mar- strand. Men här visste man inte om den seden. Julgrisen brukade ej slaktas på någon bestämd dag. Uttrycket "svinottan" betyder mycket tidigt. / Det var då som julgrisen skulle slaktas. Kyndels- mässan har man inte firat här. Kanske för länge sedan. Man ansåg att julen tog slut Tjugondedag Knut. (L.U.F. 47) Vid eller strax före jul är dagen kortast. Dagen efter säger man: "I da har dan längt sej me ett kocke- fjät." Kock e de samma som tupp. Här säger vi alltid kock i stället för tupp. Man får inte "bära ut Julen". Man ska allti bjuda på nått vi julen om de kommer nån på besök. De gäller från julafton till julens slut. (L.U.F. 47)
Julseder (och såkaka)
Före jul var det ett väldigt stök med slakt och bak och brygd. Malt till dricka gjorde de själva och humle odlade de över allt. På julaftonen så doppade de först i grytan och sedan gjorde de riktigt i ordning till julen. Då tog de in langhalm och lade på golvet och jag minns så roligt jag tyckte det var att tumla om i den. Farfar brukade vara full på julafton så han brukade också gå och tumla omkull i halmen. Så dukade de julbordet. På det hade de talgljus, det brukade de inte före jul, men efter jul hade de dem så länge de räckte. På julbordet hade de också brännvin och dricka och så hade de en stor julhög och den fick ligga kvar på bordet ända till tjugondedagen. Nederst i högen var det en rund rågmjölskaka. Den var utav siktat mjöl, annars begagnade de inte annat än sammalet och det var för det mesta blandat med havremjöl också. Så var det ett bröd som de kallade julkorset eller julkusen, det var utav vetedeg om de kunde få någon sådan och det såg ut som två korslagda S. Det var ett annat bröd också som såg ut som en bock. Den kallade de för julbocken och den fick också ligga kvar i julhögen till Knutdagen. Då åt de upp allt det andra men julbocken hade de ut i sädesbingen. Jag hörde de talade om att såkarlarna hade fått dela den när de började med såanden, men det minns jag inte. Men de lade ut julbocken i sädesbingen det minns jag. Det fanns mindre julhögar också för husfolket och tjänstefolket. Julhalmen fick också ligga kvar ända till Knut. På juldagen for alla som kunde komma ifrån till kyrkan på julottan och när de skulle hem körde de så mycket de orkade för den som först kom hem skulle först få bärgat på hösten. När de for till kyrkan så hade de alltid törbloss med sig och lyste sig med och de som gick hade bloss med sig också. Sedan de hade kommit ifrån kyrkan lade de sig och sov allihop och aldrig gick de bort någonstans på juldagen. Under hela julen fick ingen gå ofägnad ifrån huset. Då körde han ut julen för dem sa de. Och så sa de att om de var så snåla så att det var någon som fick gå ofägnad därifrån så skulle råttorna äta upp vad de hade i stället. Annandagen var bröllopsdagen. Då brukade det vara många par ikring altaret. Sedan började julkalasen. Men dem brukade inte alla bli färdiga med under julen utan de höll på ända till fastan. På trettondagen på kvällen var de ute och gick med ”den ljuse stjärna”. Det var ungdomen i byn och de gick ute med ”den ljuse stjärna” och sjöng ifrån hus till hus och var de kom in skulle de ha fägnad. På Knutdagen skulle de köra ut julen. Då klädde de ut sig med halm ikring sig och skulle föreställa bockar och sprang i alla hus och körde ut jula. De skulle ha fägnad då också.
Tydor
Så många glöder det blev kvar julafton i elden, så många objudna gäster fick de under julen.
Annandag-jul
Annandag jul, tidigt på morron, passade man på att gå till varann och skotta i ladugården.
Tjugondag-Knut
Tjugondag-Knut på kvällen sprungo ugdomarna inne i rummen med handdukar och slogo med dem, då skulle de köra ut julen.
Annandag jul
Natten till annandag jul har de gått med stjärnan här förr. Det var tre som var vitklädda, och så var det en som kallades Judas.