Rävsnäs slott, beläget på en naturskön udde i Mälaren i närheten av Mariefred och Gripsholms slott, uppfördes under 1530-talet på initiativ av Gustav Vasa. Byggnaden uppfördes som ett befäst säteri och kungligt gods i tidstypisk vasarenässans med kraftiga tegelmurar och slutna volymer, vilket speglade den tidiga 1500-talsarkitekturens krav på både försvarsduglighet och ståndsmässig representation.

Platsen har genom århundradena spelat en viktig roll i det svenska rikets inre politik. Det var här som Gustav Vasa vid upprepade tillfällen samlade råd och adel, och ruinerna bär vittnesbörd om en dramatisk tid präglad av reformationen och centralmaktens stärkande under Vasaätten. Godsarkitekturen och läget vid farlederna underströk kungens fasta grepp om Mälardalen och dess strategiska knutpunkter.

Under efterföljande sekel kom Rävsnäs att förlora sin ställning som kungligt residens till förmån för det närliggande Gripsholms slott och för föll så småningom i förfall, vilket resulterade i det pittoreska ruintillstånd som möter betraktaren i dag. Murarna reser sig alltjämt stolt ur grönskan och påminner om den tid då Svea hovrätt och tidigmodern förvaltning började forma det moderna Sverige.

Idag är Rävsnäs ett omtyckt utflyktsmål för den historieintresserade som söker spår efter Gustav Vasas byggnadsprogram. Ruinen är fritt tillgänglig och erbjuder besökaren en påtaglig närkontakt med det tidiga 1500-talets byggnadskonst i en storslagen Mälarmiljö.